Två författare om hösten

”Och så, från ett dygn till ett annat kom ett nytt ljud i löven, en bortglömd vasshet i luften. Det var hösten som skickat ut en första trevare. Äntligen skulle den lössläppta sommaren övergå i diciplineringens och åttågens tid, tiden då de harmoniska återvände från sina sommarvisten och de ensamma blev mindre ensamma. ” Lena Andersson; Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek”, 2013

* Allt är så egendomligt, på hösten, klockan fem på morgonen. Gunnar Ekelöf ur Dikter vid skilda tillfällen 1930-45

Publicerat i Textsamtal | Kommentarer inaktiverade för Två författare om hösten

Argumenterande texter behöver argumenterande undervisning

Körling fotograferar 2014

Vi ska undervisa om argumenterande texter och tar dem till undervisningen och berättar att de är just argumenterande texter. I undervisningen undersöker vi på vilket sätt texten argumenterar och om vad texten försöker säga. Vad är själva kärnan och hur byggs argumentationen upp? Vilka ord slår fast saker och ting och vilka meningar bygger på fakta och vilka gör inte det.

Ofta använder vi en text, aldrig två. En argumenterande text ingår i samtalet med en annan text eller något som det talas om i det yttre. Bibelns första kapitel slår fast att ”detta är berättelsen om …” Det betyder att texten korresponderar med annan text, om andra berättelser om hur det hela gick till. Det ska inte råda några tvivel om hur det hela gick till; ”Detta är berättelsen …”

De argumenterande texterna är många. En reklamtext är en argumenterande text som vill övertyga oss om att varorna som presenteras gör oss lyckligare, mer framgångsrika, smalare, hälsosammare och kan skänka allt av tillfredsställelse. Dessa argumenterande texter argumenterar finurligt med våra inre, genom att skapa känslor inom oss, känslor vi vill upphäva och göra oss fria ifrån, den att vi kan bli något annat genom att köpa något som skapar just det.

Att undersöka en argumenterande text handlar om att också skapa möjligheten för eleverna att argumentera. Texten inbjuder oss att tänka, tycka och själva komma till tals.

”Ambitionen med argumentationen är således att övertala/övertyga den andre att göra som man vill.” skriver Ann Heberlein i sin bok Etik (2014).

Att låta sig övertalas eller övertygas utan att samtala om hur, genom vad och varför kan inte ske i det tysta. Argumenterande texter ska leda till argumenterande samtal i klassrummet. Argumenterande texter ska ifrågasättas vilket kan betyda att eleverna uppmanas att skapa frågor och undersöka texten genom de frågor som skapas. Frågorna bör också riktas mot läsaren själv:

  • vad tycker jag själv om det som sägs?
  • vad har jag för kunskaper i frågan?
  • vilken är min erfarenhet?
  • varför håller jag med?
  • vilka känslor väcker texten inom mig?

Argumenterande texter ska också undersökas, här utgår jag främst från Ann Heberleins förklaringar om argumenterande texter ur hennes bok ”Etik” 2014:

  • vilka ord används som har att göra med slutsatser – därför, således, alltså
  • vilka ord används för att påvisa och förklara skäl – eftersom, för att, emedan
  • stämmer den fakta som presenteras – och vilken är fakta i frågan och hur vet vi det?
  • fördomar och förutfattade meningar

Dessa frågor och detta undersökande gör att argumenterande texter inte bara undersöks som objekt utan ingår i ett undersökande samtal där andra argumenterande åsikter och värderingar konfronterar texten och skapar engagemang i frågan och i de frågor som väcks. Det texten väcker hos eleverna av känslor, av kunskaper och av föreställningar och egna förutfattade meningar.

Frågorna i undervisningen

En argumenterande text har ett syfte – hur tydligt är detta syfte, kan vi identifiera syftet, är vi säkra på att detta är textens kärna eller finns det en annan underförstådd kärna som vi kan utforska och undersöka?

Vilka skäl radas upp och hur syftar dessa till att bygga på kärnan?

Hur ser slutsatsen ut och vad menar avsändaren att vi ska göra eller tänka? Hur väl lyckas avsändaren med det och varför låter vi oss påverkas? Vilka känslor vill texten frammana hos oss?

Vem är avsändaren? Med vem för avsändaren samtal? Vilken källa eller vilka källor refererar den argumenterande texten till? Vilka källor refererar texten inte till och varför då? Vad betyder den här texten i vår tid? Vad skulle hända om den här texten var en text som gick att läsa i 1800-talets slut? Skulle den fungera? Varför då och varför inte? Vad i vår tid möjliggör för just den här argumenterande texten?

Vilka texter är argumenterande texter?

En argumenterande text vill säga sitt. Det betyder att en argumenterande text kan involvera eleverna att säga om sitt. Läraren verkar för möjligheten att låta eleverna utveckla sin förmåga att argumentera genom att väcka frågorna och därmed utmana eleverna att tänka själva, förankra i sin verklighet och relatera, referera och inkludera den argumenterande texten i samtalet.

Varje elev ska i skolan få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin förmåga att argumentera, göra sin röst hörd och få möta en skola som framhåller betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter att sådana förs fram. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Argumenterande texter behöver argumenterande undervisning

Med ögon känsliga för förmågorna och viljan att …

Körling fotograferar 2012 Skyltdocka med glasögon

Det handlar om övning. Det handlar också om att tänka. Det handlar oftast om att inte föreställa sig i förväg, inte bygga på sina föreställningar utan tillåta sig att bli nyfiken på, sätta ord på det som också finns men inte uppmärksammas, våga bli förvånad. Som lärare undersöka, tänka, se och förvånas.

Förvåning äger rum när de egna tankarna får ta en ny sväng och får ett nytt innehåll. Man ser något som gör att det tidigare föreställda kommer på skam.

Det kan vara många olika saker jag ser:

  • En elev fungerar plötsligt som en naturlig ledare därför att situationen tillät det.
  • En elev följer upp något man talat om tidigare i veckan
  • Frågorna eleven ställer som pekar på ett lärande
  • Den tystlåtne eleven i klassrummet är en samlingspunkt för kompisar i andra sammanhang
  • Att eleven är mycket hjälpsam men gör inget väsen av det men i klassrummet syns det inte

Ofta är det situationerna, de som fungerar som hinder och som inte möjliggör för eleverna att vara som de brukar. En naturlig ledare syns hjälpa sina klasskamrater med matematikuppgifterna.

I en lydnadskultur säger man till för att man inte får gå omkring i klassrummet. I en lärkultur undersöker läraren vad som äger rum och ser lärande där det framkommer. Det handlar inte om flum. Det handlar om pedagogik.

Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Med ögon känsliga för förmågorna och viljan att …

Lektion: Nästan tomt, skriv om det som fattas

I ”Vi smyger på Enok” av Viveca Sundvall, 1985 finns meningen:

”Kylskåpet var nästan tomt. Ingen ost och ingen korv.”

Jag tänker att vi kan kortskriva om den här meningen. Fylla tomrummet med det som inte finns. Så skulle jag döpa lektionen:

Tomrum fylls på! 

Vi skulle kunna skriva ihop och var och en av oss. Vi ska alltid dela våra texter med varandra.

Så här skulle det kunna bli:

”Kylskåpet var nästan tomt. Ingen ost och ingen korv.”

Kylskåpet gapade tomt. Tomt på tomater och konserver.

Tomt på gurka och prinskorvar, lättmjölk och jordgubbssaft.

Kylskåpet innehöll inte vad jag hoppades på.

Inga mums-mums, ingen hallonsylt, inga konserver med päron i.

Ingen gammal köttfärssås från igår eller spagetti, en rest av söndagens middag.

Kylskåpet var nästan tomt.

Där stod en flaska vinäger, en påse morötter och där i ett hörn –

en chokladbit!

Nu har kylskåpet en chokladbit mindre.

 

2) Vi kan också skriva om garderoben, biblioteket, affären eller ett museum. Då blir det så här:

Ett av stadens museum var nästan tomt. 

Där fanns inga tavlor från förr i tiden. Där fanns inga uppstoppade djur eller arkeologiska fynd från 1400-talet. Där fanns inte heller några smycken i guld och silver, inte heller i koppar. Borta var skulpturerna från Grekland eller en ansiktsmask från teaterscenen. Ett av stadens museum var nästan tomt. Men där fanns ett brev från en en kung. En kung som skrev med gåspenna och doppade den i svart bläck. Kungen skrev ett brev. Det fanns också kvar.

 

Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Lektion: Nästan tomt, skriv om det som fattas

Lektion: Filmgenre och filmrecension

Film i undervisningen. Film ska diskuteras, analyseras, begripas och ha filmsamtal.

Vid alla de gånger jag har sett på film med mina elever har eleverna fått anteckna frågor och funderingar de fått under visningen. Jag har också haft korta filmsekvenser där vi har sett om och om igen för att undersöka hur vi uppfattar saker och ting efter att vi diskuterat dem. Detta blev samtal om film och precis som boksamtal, textsamtal skapar vi i klassen större förståelse för det vi ser.

Frågor vi diskuterade och samtal vi förde rörde:

  • filmens titel och titelns överenstämmelse med innehållet
  • genre
  • berättarperspektiv
  • skådespelarnas egenskaper
  • plats och tid
  • vad vill man berätta med filmen
  • att elever får lyfta speciella sekvenser som berört dem, fått dem att ställa sig frågande

Detta oavsett om det var en film från UR eller en spelfilm.

Vi jämförde också faktatexterna mot faktafilmerna, skillnader och likheter och vad som sammantaget stöttade vår förståelse.

Vi jämförde bokens innehåll med filmens innehåll och vad som utelämnats i filmen och varför.

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Lektion: Filmgenre och filmrecension

Kollegiala tweets

Skärmavbild 2013-08-16 kl. 9.13.17 AM

Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | Kommentarer inaktiverade för Kollegiala tweets

De pedagogiska samtalen: DEN DÄR LEKTIONEN, den som bara var så där rätt …

korlingsord twitter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ofta hamnar vi i samtal om det som inte fungerade. Ofta hamnar vi i samtal om det vi inte hann. Och spiralen vi hamnar i är den negativa. Det vi inte, det vi skulle ha, det vi borde. Och för att lindra oss behöver vi då några syndabockar. De som inte stöttade oss, eleverna som inte gjorde, att resurserna är för få och …

Lektionen som lyfter oss. Den borde vi ge ett mycket större utrymme. Lektionen där allt liksom bara var så där som lektioner ska vara. Eleverna engagerade. De vill inte avsluta lektionen, rasten lockar inte, läraren är delaktig, frågorna vilda, stora, centrerade mot innehållet i lektionen, eleverna som andra lärare säger saker om tycks vara annorlunda här under denna lektion, frågorna handlar om innehållet;

– Om man tänker så här?

– Om man tar det från det här hållet?

– Om man räknar på det här viset då blir det … ?

– Aha, menar du så här …

Lektionen som har allt det där.

Den glömmer vi bort. Den talar vi alldeles för lite om. Vi borde undersöka den, bjuda in till den, utforska vad det är som gör att det blir så där bra. För det som är bra är det vi bör lära oss att sätta pedagogiska ord till. Det finns andra spiraler i skolan. De spiraler som lyfter skolans innehåll. Därför borde vi se mer till det vi lyckas med. Det är något i DEN DÄR LEKTIONEN som vi borde undersöka. Det är systematiskt kvalitetsarbete i vår absoluta vardag.

Lektionen med allt det där:

  • L: Jag läste något intressant och tänkte att det där skulle jag låta eleverna möta
  • L: Jag var så förberedd och tyckte att det här skulle bli roligt, nyfiken på vad eleverna skulle tänka om de här texterna.
  • L: Jag tog emot eleverna i dörren, … har det någon betydelse tror du?
  • osv

Och du som läser det här. Berätta gärna om lektionen som du hade. Sätt ord på den. Varje gång du har den där lektionen. Sätt ord på den. Om och om igen. Hej HOPP!

 

Publicerat i Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Om jag vore rektor, Ordförrådet, Pedagogik, Strategier, Styrdokumenten, Verkligheten, Vetenskap och teori, Visionerna | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för De pedagogiska samtalen: DEN DÄR LEKTIONEN, den som bara var så där rätt …