Fadder för grundskolan Norséns litteraturfestival 2026
Det är en ära att vara fadder för grundskolan Norséns litteraturfestival 2026. Den pågår under tre veckor och engagerar elever, lärare, rektorer och underbara kulturarbetare och naturligtvis skolans bibliotek. Jag inledningstalade för eleverna och lärarna samt höll en föreläsning för föräldrarna. Skolan ligger i Helsingfors och jag rekommenderar er att följa deras arbete rörande läsfrämjande och läsande.
TANKAR FÖR DAGEN P1

Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
KRÖNIKOR
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
BÖCKER JAG läser eller har läst 2026
Böcker jag har läst 2026:- Olovsson, Robin (2025) Historien om Norrland del 1. Volante Förlag.
- Lewis, C.S. (1979) Anteckningar under dagar av sorg. Libris Förlag.
- Edelfeldt, Inger (2026) Skönheten. Norstedts förlag.
- Nilsson, Johan (2026) Bära hoppets börda, om att förlora ett barn. Bonniers
- Buber, Martin (2011) Det mellanmänskliga. Dualis Förlag AB
- Sörlin, Sverker (2026) Kulturens värde. Atlas förlag
- Seierstad, Åsne (2025) Ofred. Polaris förlag
- Strandberg, Ingela (2026) Under sjöarna. Norstedts förlag
- Backe Åstot, Moa (2026) Det är om dig jag skriver. Rabén&Sjögren
- Nedreaas, Torborg (1947/2025) Av månsken växer ingenting. W&W
- Durrenmatt, Friedrich (1958/1986/2025) Kommissariens löfte. Legende förlag.
Böcker jag lyssnat till 2026
- Niels, Frank. (2026) Fan ta dig. Berättelsen om ett kvinnomord. Brombergs förlag.
Böcker jag läst under sommaren 2025:
- Parrott, Ursula: Exfrun (2025) Wahlström och Widstrand.
- Szymborska, Wislawa: Dikter 1945-2002. Ordfront.
- Nothomb, Amelie: Psykopomp (2025) Editions J.
- Ekero-Eriksson, Kristina. Förbindelsen (2025) Norstedts Förlag
- Lundell, Ulf. Vardagar 13 (2025) Wahlström och Widstrand.
- Böcker jag läst under januari – aug 2024
- Liedman, Sven-Eric. Tidens smala näs.
- Lagercrantz, Rose och Rebecka (2024) Tre kompisar och en bästis, Bonnier Carlsen
- Lundell, Ulf (2023) Vardagar 9, Wahlström & Widstrand
- Sjögren, Lennart (2024) Regnbågen, Albert Bonnier Förlag
- Nilsonne, Åsa (2024) Fru Gregorius, Natur och Kultur
- Kalmaru, Walter (2023) Det stora sveket, berättelsen om skyddsnätet som inte fanns, Ordfront förlag
- Carlberg, Ingrid (2011) Pillret, Norstedts förlag
- Lundell, Ulf (2024). Vardagar 11, Wahlström & Widstrand
- Kuang, Rebecca F (2024): Yellowface, Albert Bonnier Förlag
- Lunde, Maja (2024): Vindmakaren, Bonnier Carlsen
- Ekerwald, Carl-Göran (2023) Fördelen med att bli gammal, Karneval förlag
- Ekerwald, Carl-Göran (2021): Det som inte finns, Karneval förlag
- Lundell, Ulf (2023): Vardagar 8. Wahlström & Widstrand Förlag.
- Mikosch, Claus (2024): Lilla Buddha söker lycka, Akt Förlag.
- Rushdie, Salman (2024): Kniv. tankar efter ett mordförsök. Albert Bonniers Förlag
- Tyson, Runi (2023): Bildning Fantasi Revolt, Balder Essä.
- Liedman, Sven-Eric (2024): Tidens smala näs, tankar i en vilsegången tid, Albert Bonniers Förlag.
- Gospodinov, Georgi (2024): Tidstillflykt. Esatz
- Lehane, Dennis (2023). Hatets hjärta. Bookmark förlag.
- Tremblay, Lise (2024) Driftens väg. Rámus Förlag
- Wynne, Clive (2019). Hundens kärlek. Natur och Kultur Förlag AB.
- Unge, Christian (2022) En del av allt. Mondial förlag.
- Bergenholtz, Björn.(2024) Katterna som försvann. RabénSjögren Förlag.
- Silberstein, Margit. (2024) Hand i hand med barnen till Treblinka. Berättelsen om Janusz Korczak. Albert Bonnier Förlag AB:
- Lerin, Lars. (2024) En liten konstnär. Natur och Kultur förlag AB.
- Vulovic, Frank Jimmy. (2020) Bokstavskamp. Essäer om läsning, litteratur och klass. Epikosmedia.
- Norlin, David. (2024). Vikarien. Weyler Förlag AB.
- Sarsour, Amer (2024) Medan vi brinner. Norstedts förlag AB
- Pettersson, Lena (2024). Skuldsatt. Om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé. Norstedt förlag AB.
- Hilton, Johan (2024). Den sista teaterdirektören, Berättelsen om Benny Fredriksson. NaturKultur förlag AB.
- Tegnell, Anders (2024). Tankar efter en pandemi – och lärdomar inför nästa. Natur och Kultur förlag.
- Collodi, Carlo (1988) Pinocchio.Bonniers Förlag AB.
- Trabucco Zerán, Alia. (2022): Rent hus, Wahlström & Widstrand AB
Böcker jag läser under december 2023:
- Törnqvist, Marit, Sköldpadda och jag, 2023
- Lerin, Lars: Lofoten, 2023
- Kroon, O: Vitsippor och Pissråttor, 2023
- Boyacioglu, D: Daniels bok, 2023
- Unga författare: Skräck. Avsky. 2023
- Nilsson/Eriksson: När vi var ensamma i världen
- Lundgren/Jönsson: Lugo och Lill önskesnön, 2023
- Nutti, E-M: Kaffe med mjölk, 2022
- Rishoi, I H: Historien om Fru Berg, 2011
BÖCKER
Barnböcker utgivna på Rabén & Sjögren
I antologier:
Redaktör för LÄSVÄRLD, En Bok För Alla
- LÄSVÄRLD – Pruttar, bråk och framkalas
- LÄSVÄRLD – Tappade tänder, monster och myror år 6-9
- LÄSVÄRLD – Hajpen, lögnerna och livet
Pedagogisk litteratur
- Pojkars läsning och lärande, 2023
- Väck läslusten i skolan, 2022
-
Senaste blogginläggen:
- Om lättläst och om högläst 27/08/2026
- Pedagogiska funderingar efter dådet i Fagersta 25/08/2026
- Pedagogisk dagbok dag 4: Mitt uppror som elev 19/08/2026
Kategorier
Arkiv
Två författare om hösten
Argumenterande texter behöver argumenterande undervisning
Vi ska undervisa om argumenterande texter och tar dem till undervisningen och berättar att de är just argumenterande texter. I undervisningen undersöker vi på vilket sätt texten argumenterar och om vad texten försöker säga. Vad är själva kärnan och hur byggs argumentationen upp? Vilka ord slår fast saker och ting och vilka meningar bygger på fakta och vilka gör inte det.
Ofta använder vi en text, aldrig två. En argumenterande text ingår i samtalet med en annan text eller något som det talas om i det yttre. Bibelns första kapitel slår fast att ”detta är berättelsen om …” Det betyder att texten korresponderar med annan text, om andra berättelser om hur det hela gick till. Det ska inte råda några tvivel om hur det hela gick till; ”Detta är berättelsen …”
De argumenterande texterna är många. En reklamtext är en argumenterande text som vill övertyga oss om att varorna som presenteras gör oss lyckligare, mer framgångsrika, smalare, hälsosammare och kan skänka allt av tillfredsställelse. Dessa argumenterande texter argumenterar finurligt med våra inre, genom att skapa känslor inom oss, känslor vi vill upphäva och göra oss fria ifrån, den att vi kan bli något annat genom att köpa något som skapar just det.
Att undersöka en argumenterande text handlar om att också skapa möjligheten för eleverna att argumentera. Texten inbjuder oss att tänka, tycka och själva komma till tals.
”Ambitionen med argumentationen är således att övertala/övertyga den andre att göra som man vill.” skriver Ann Heberlein i sin bok Etik (2014).
Att låta sig övertalas eller övertygas utan att samtala om hur, genom vad och varför kan inte ske i det tysta. Argumenterande texter ska leda till argumenterande samtal i klassrummet. Argumenterande texter ska ifrågasättas vilket kan betyda att eleverna uppmanas att skapa frågor och undersöka texten genom de frågor som skapas. Frågorna bör också riktas mot läsaren själv:
- vad tycker jag själv om det som sägs?
- vad har jag för kunskaper i frågan?
- vilken är min erfarenhet?
- varför håller jag med?
- vilka känslor väcker texten inom mig?
Argumenterande texter ska också undersökas, här utgår jag främst från Ann Heberleins förklaringar om argumenterande texter ur hennes bok ”Etik” 2014:
- vilka ord används som har att göra med slutsatser – därför, således, alltså
- vilka ord används för att påvisa och förklara skäl – eftersom, för att, emedan
- stämmer den fakta som presenteras – och vilken är fakta i frågan och hur vet vi det?
- fördomar och förutfattade meningar
Dessa frågor och detta undersökande gör att argumenterande texter inte bara undersöks som objekt utan ingår i ett undersökande samtal där andra argumenterande åsikter och värderingar konfronterar texten och skapar engagemang i frågan och i de frågor som väcks. Det texten väcker hos eleverna av känslor, av kunskaper och av föreställningar och egna förutfattade meningar.
Frågorna i undervisningen
En argumenterande text har ett syfte – hur tydligt är detta syfte, kan vi identifiera syftet, är vi säkra på att detta är textens kärna eller finns det en annan underförstådd kärna som vi kan utforska och undersöka?
Vilka skäl radas upp och hur syftar dessa till att bygga på kärnan?
Hur ser slutsatsen ut och vad menar avsändaren att vi ska göra eller tänka? Hur väl lyckas avsändaren med det och varför låter vi oss påverkas? Vilka känslor vill texten frammana hos oss?
Vem är avsändaren? Med vem för avsändaren samtal? Vilken källa eller vilka källor refererar den argumenterande texten till? Vilka källor refererar texten inte till och varför då? Vad betyder den här texten i vår tid? Vad skulle hända om den här texten var en text som gick att läsa i 1800-talets slut? Skulle den fungera? Varför då och varför inte? Vad i vår tid möjliggör för just den här argumenterande texten?
Vilka texter är argumenterande texter?
En argumenterande text vill säga sitt. Det betyder att en argumenterande text kan involvera eleverna att säga om sitt. Läraren verkar för möjligheten att låta eleverna utveckla sin förmåga att argumentera genom att väcka frågorna och därmed utmana eleverna att tänka själva, förankra i sin verklighet och relatera, referera och inkludera den argumenterande texten i samtalet.
Varje elev ska i skolan få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin förmåga att argumentera, göra sin röst hörd och få möta en skola som framhåller betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter att sådana förs fram. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
Med ögon känsliga för förmågorna och viljan att …

Det handlar om övning. Det handlar också om att tänka. Det handlar oftast om att inte föreställa sig i förväg, inte bygga på sina föreställningar utan tillåta sig att bli nyfiken på, sätta ord på det som också finns men inte uppmärksammas, våga bli förvånad. Som lärare undersöka, tänka, se och förvånas.
Förvåning äger rum när de egna tankarna får ta en ny sväng och får ett nytt innehåll. Man ser något som gör att det tidigare föreställda kommer på skam.
Det kan vara många olika saker jag ser:
- En elev fungerar plötsligt som en naturlig ledare därför att situationen tillät det.
- En elev följer upp något man talat om tidigare i veckan
- Frågorna eleven ställer som pekar på ett lärande
- Den tystlåtne eleven i klassrummet är en samlingspunkt för kompisar i andra sammanhang
- Att eleven är mycket hjälpsam men gör inget väsen av det men i klassrummet syns det inte
Ofta är det situationerna, de som fungerar som hinder och som inte möjliggör för eleverna att vara som de brukar. En naturlig ledare syns hjälpa sina klasskamrater med matematikuppgifterna.
I en lydnadskultur säger man till för att man inte får gå omkring i klassrummet. I en lärkultur undersöker läraren vad som äger rum och ser lärande där det framkommer. Det handlar inte om flum. Det handlar om pedagogik.
Lektion: Nästan tomt, skriv om det som fattas
I ”Vi smyger på Enok” av Viveca Sundvall, 1985 finns meningen:
”Kylskåpet var nästan tomt. Ingen ost och ingen korv.”
Jag tänker att vi kan kortskriva om den här meningen. Fylla tomrummet med det som inte finns. Så skulle jag döpa lektionen:
Tomrum fylls på!
Vi skulle kunna skriva ihop och var och en av oss. Vi ska alltid dela våra texter med varandra.
Så här skulle det kunna bli:
”Kylskåpet var nästan tomt. Ingen ost och ingen korv.”
Kylskåpet gapade tomt. Tomt på tomater och konserver.
Tomt på gurka och prinskorvar, lättmjölk och jordgubbssaft.
Kylskåpet innehöll inte vad jag hoppades på.
Inga mums-mums, ingen hallonsylt, inga konserver med päron i.
Ingen gammal köttfärssås från igår eller spagetti, en rest av söndagens middag.
Kylskåpet var nästan tomt.
Där stod en flaska vinäger, en påse morötter och där i ett hörn –
en chokladbit!
Nu har kylskåpet en chokladbit mindre.
2) Vi kan också skriva om garderoben, biblioteket, affären eller ett museum. Då blir det så här:
Ett av stadens museum var nästan tomt.
Där fanns inga tavlor från förr i tiden. Där fanns inga uppstoppade djur eller arkeologiska fynd från 1400-talet. Där fanns inte heller några smycken i guld och silver, inte heller i koppar. Borta var skulpturerna från Grekland eller en ansiktsmask från teaterscenen. Ett av stadens museum var nästan tomt. Men där fanns ett brev från en en kung. En kung som skrev med gåspenna och doppade den i svart bläck. Kungen skrev ett brev. Det fanns också kvar.
Lektion: Filmgenre och filmrecension
Film i undervisningen. Film ska diskuteras, analyseras, begripas och ha filmsamtal.
Vid alla de gånger jag har sett på film med mina elever har eleverna fått anteckna frågor och funderingar de fått under visningen. Jag har också haft korta filmsekvenser där vi har sett om och om igen för att undersöka hur vi uppfattar saker och ting efter att vi diskuterat dem. Detta blev samtal om film och precis som boksamtal, textsamtal skapar vi i klassen större förståelse för det vi ser.
Frågor vi diskuterade och samtal vi förde rörde:
- filmens titel och titelns överenstämmelse med innehållet
- genre
- berättarperspektiv
- skådespelarnas egenskaper
- plats och tid
- vad vill man berätta med filmen
- att elever får lyfta speciella sekvenser som berört dem, fått dem att ställa sig frågande
Detta oavsett om det var en film från UR eller en spelfilm.
Vi jämförde också faktatexterna mot faktafilmerna, skillnader och likheter och vad som sammantaget stöttade vår förståelse.
Vi jämförde bokens innehåll med filmens innehåll och vad som utelämnats i filmen och varför.
Kollegiala tweets




