Det är som om Tranströmers penna inte möter papper.
Det är som Tranströmers penna inte möter pappersmassa.
Det är som Tranströmers penna inte möter ark, massa eller papper.
Tranströmers penna skriver sig rakt in.
Min hud, mitt hjärta, min nerv, min flyktiga tanke,
min såriga häl, min hand,
mina kärlekar,
mina tankar
är de mänskliga ark
där Tranströmers ord
blir
till
bläck.
Därmed
skriver
Tranströmer
in
sig.
Att undervisa är roligt. Att förbereda sin undervisning är kreativt. Att möta eleverna och göra ämnet och innehållet för lektionen elevnära är kommunikativt. Att upptäcka att undervisningen ger eleverna frågor, väcker tankar, får dem att fundera och lära är lärarens roll. Undervisning får oss att må bra.
Den tillfredsställelsen när undervisningen ger både lärare och elev ett möte är vad vi lärare mår bra av. Och då vi lärare mår bra så möjliggör vi också för eleverna att må bra. Just här och nu gör vi något ihop som vidgar vyerna och tillsammans lär vi oss något. Och då eleverna inte vill sluta utan vill fortsätta så känner sig läraren stolt. En stolthet som kommer i efterhand. Då det pågår känner man lust och lyft. Ett slags inre yrkeslyft. Ett klassrumsnära lyft. Ett undervisarlyft.
Jag är säker på att de flesta lärare vet vad jag talar om. De där gångerna då det inte längre känns som man som lärare måste hålla undervisningen, hålla ordningen utan där elever och lärare är i undervisning och lärande. Det är en unik känsla av gemenskap. Jag tror det är viktigt att ha dessa lektioner i åtanke. När det är som allra bäst.
I min första klass, från årskurs ett, lärde vi oss en visa av Bellman, en av Evert Taube och så en visa av Olle Adolphsson. De här visorna dramatiserade vi, smackade på orden, ljudade ord vi aldrig tidigare sagt och sjöng så det stod härliga till. Musiken hjälpte till att få orden på plats. Vi diskuterade kläder och minuetter då vi sjöng Bellman, vi diskuterade hur en bagare är stolt över sina bröd och sin röst och hur man kan beundra någon eller beundra sig själv. Evert Taube berättar om sin vän den glade bagarn, hur berättar vi om en vän? Vad lägger vi till, vad berättar vi inte? Ja, sådant diskuterade vi.
Jag minns att jag tänkte att sång och ord hör ihop. Jag minns att jag tänkte sångskatt och att trudilutter lyfter orden, meningarna och bilderna som skapas. Jag minns att jag tänkte att allt ville jag låta eleverna dramatisera.
Vi dramatiserade psalmen ”Bered en väg för herran” då hela skolan skulle sjunga den på advent (frågan varför diskuterades inte ifall ni undrar). Att dramatisera en psalm gjorde att vi kunde förstå den. Eleverna förstod på olika sätt och hade olika förslag på vad som skulle gestaltas. Att de senare kunde sången och tog i så det stod härliga till var ett slags summativt svar på undervisningen.
Japp! Det här blir dagens citat. Hämtat ur Lärarnas Tidning och ur intervjun med rektor Lina Axelsson Kihlbom vid Ronnaskolan, Södertälje:
Lyft begreppen, gör orden till de viktiga för dagen, för lektionen. Ämnen tillkommer genom sina begrepp. Språket tillkommer genom orden vi kan berätta med.
Fråga eleverna vid dörren innan de går hem, kanske till och med efter varje lektion:
– Vilket/vilka ord lärde du dig idag?
Jag gjorde detta efter varje lektion. Stod i dörren, tog i hand, frågade elev efter elev. Något nytt ord du lärt dig idag. Och nya ord tillkom dagligen. Om någon elev inte kom på kunde de lyssna in andra kamraters ord. Och väl uttalat finns ordet åtkomligt för eleven. Därför är det så viktigt att lyfta ord och begrepp, ständigt fråga om dem. Samtidigt som jag hörde orden användas och uttalas fick jag också kontakt med varje elev, kunde se dem i ögonen och känna deras hand i min. Värdera inte orden. De kanske inte heller kommer ur det gemensamma ni har gjort i klassrummet. Det kan vara ord som hör ihop med matsalen och dagens maträtt. Exempelvis; silverlök, citronslungad, fiskleverolja! Orden kan också komma ur en bok som eleven läst. Exempelvis; gnager, pass, dax, finurlig. Lyssna in och bejaka.
– Jag lärde mig ordet ”x” fast jag fattar inte riktigt vad det betyder. Men det låter kul.
Jag förde alltid anteckningar över ord eleverna ville lära sig under dagen. Ord skrevs upp på blädderblock (jättebra verktyg för att skriva och vara interaktiva kring) och jag skrev upp på tavlan. Jag skrev också upp i mina anteckningar. Tre ord mina elever ville störtdyka ned i var fjäderfä, klädpaltor och vader. Och jag blir alltid förvånad. Överraskad och väldigt nyfiken.
Några ord jag stött på, mött, läst och uttalat idag:
Så kan jag också modella mitt intresse!
Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Böcker jag har läst 2026:
Böcker jag lyssnat till 2026
Böcker jag läst under sommaren 2025:
Böcker jag läser under december 2023:
