Tranströmers penna

Det är som om Tranströmers penna inte möter papper.
Det är som Tranströmers penna inte möter pappersmassa.
Det är som Tranströmers penna inte möter ark, massa eller papper.

Tranströmers penna skriver sig rakt in.

Min hud, mitt hjärta, min nerv, min flyktiga tanke,
min såriga häl, min hand,
mina kärlekar,
mina tankar

är de mänskliga ark

där Tranströmers ord
blir
till
bläck.

Därmed
skriver
Tranströmer
in
sig.

Publicerat i Boken i undervisningen, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Tranströmers penna

Undervisning får också läraren att må bra

Körling fotograferar 2014

Att undervisa är roligt. Att förbereda sin undervisning är kreativt. Att möta eleverna och göra ämnet och innehållet för lektionen elevnära är kommunikativt. Att upptäcka att undervisningen ger eleverna frågor, väcker tankar, får dem att fundera och lära är lärarens roll. Undervisning får oss att må bra.

Den tillfredsställelsen när undervisningen ger både lärare och elev ett möte är vad vi lärare mår bra av. Och då vi lärare mår bra så möjliggör vi också för eleverna att må bra. Just här och nu gör vi något ihop som vidgar vyerna och tillsammans lär vi oss något. Och då eleverna inte vill sluta utan vill fortsätta så känner sig läraren stolt. En stolthet som kommer i efterhand. Då det pågår känner man lust och lyft. Ett slags inre yrkeslyft. Ett klassrumsnära lyft. Ett undervisarlyft.

Jag är säker på att de flesta lärare vet vad jag talar om. De där gångerna då det inte längre känns som man som lärare måste hålla undervisningen, hålla ordningen utan där elever och lärare är i undervisning och lärande. Det är en unik känsla av gemenskap. Jag tror det är viktigt att ha dessa lektioner i åtanke. När det är som allra bäst.

 

Publicerat i Läraren inom mig, 2014, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Undervisning får också läraren att må bra

Lektioner i texter; Bellman, Taube och en visa av Adolphsson

Körling fotograferar 2012

I min första klass, från årskurs ett, lärde vi oss en visa av Bellman, en av Evert Taube och så en visa av Olle Adolphsson. De här visorna dramatiserade vi, smackade på orden, ljudade ord vi aldrig tidigare sagt och sjöng så det stod härliga till. Musiken hjälpte till att få orden på plats. Vi diskuterade kläder och minuetter då vi sjöng Bellman, vi diskuterade hur en bagare är stolt över sina bröd och sin röst och hur man kan beundra någon eller beundra sig själv. Evert Taube berättar om sin vän den glade bagarn, hur berättar vi om en vän? Vad lägger vi till, vad berättar vi inte? Ja, sådant diskuterade vi.

Jag minns att jag tänkte att sång och ord hör ihop. Jag minns att jag tänkte sångskatt och att trudilutter lyfter orden, meningarna och bilderna som skapas. Jag minns att jag tänkte att allt ville jag låta eleverna dramatisera.

Vi dramatiserade psalmen ”Bered en väg för herran” då hela skolan skulle sjunga den på advent (frågan varför diskuterades inte ifall ni undrar). Att dramatisera en psalm gjorde att vi kunde förstå den. Eleverna förstod på olika sätt och hade olika förslag på vad som skulle gestaltas. Att de senare kunde sången och tog i så det stod härliga till var ett slags summativt svar på undervisningen.

Publicerat i Musik, Ordförrådet, Strategier | Kommentarer inaktiverade för Lektioner i texter; Bellman, Taube och en visa av Adolphsson

Go crazy

Japp! Det här blir dagens citat. Hämtat ur Lärarnas Tidning och ur intervjun med rektor Lina Axelsson Kihlbom vid Ronnaskolan, Södertälje:

”Ska man ge särskilt stöd så ska man gå crazy brukar jag säga. Futtig läxläsning ger ingenting.”

Publicerat i Om jag vore rektor | 1 kommentar

Tala som TED och elevens tal om skolans ämne

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Tala som TED och elevens tal om skolans ämne

Tala som TED – En bror är en bror är en bror är en bror är en bror

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Tala som TED – En bror är en bror är en bror är en bror är en bror

Språkutveckling handlar om medvetenhet: Fråga om nya ord för dagen

Körling fotograferar 2013

Lyft begreppen, gör orden till de viktiga för dagen, för lektionen. Ämnen tillkommer genom sina begrepp. Språket tillkommer genom orden vi kan berätta med.

Fråga eleverna vid dörren innan de går hem, kanske till och med efter varje lektion:

– Vilket/vilka ord lärde du dig idag? 

Jag gjorde detta efter varje lektion. Stod i dörren, tog i hand, frågade elev efter elev. Något nytt ord du lärt dig idag. Och nya ord tillkom dagligen. Om någon elev inte kom på kunde de lyssna in andra kamraters ord. Och väl uttalat finns ordet åtkomligt för eleven. Därför är det så viktigt att lyfta ord och begrepp, ständigt fråga om dem. Samtidigt som jag hörde orden användas och uttalas fick jag också kontakt med varje elev, kunde se dem i ögonen och känna deras hand i min. Värdera inte orden. De kanske inte heller kommer ur det gemensamma ni har gjort i klassrummet. Det kan vara ord som hör ihop med matsalen och dagens maträtt. Exempelvis; silverlök, citronslungad, fiskleverolja! Orden kan också komma ur en bok som eleven läst. Exempelvis; gnager, pass, dax, finurlig. Lyssna in och bejaka.

– Jag lärde mig ordet ”x” fast jag fattar inte riktigt vad det betyder. Men det låter kul.

Jag förde alltid anteckningar över ord eleverna ville lära sig under dagen. Ord skrevs upp på blädderblock (jättebra verktyg för att skriva och vara interaktiva kring) och jag skrev upp på tavlan. Jag skrev också upp i mina anteckningar. Tre ord mina elever ville störtdyka ned i var fjäderfä, klädpaltor och vader. Och jag blir alltid förvånad. Överraskad och väldigt nyfiken.

Körling fotograferar 2013

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Några ord jag stött på, mött, läst och uttalat idag: 

  • tokrolig
  • vidsträckta
  • ursprungsbefolkning
  • pitjantjatjara

Så kan jag också modella mitt intresse!

Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Pedagogiska samtal | 1 kommentar