Brandkårsutryckningar!

Postat den 09/01/2013 av Anne-Marie Körling

Jag undrar hur många brandkårsutryckningar som behöver äga rum vid skolan? Jag undrar också om de ökat i antal och i så fall varför? Jag önskar en åtgärdsplan för hur vi kan stilla brandkårsutryckningarna och verka för att de minskar i antal och att pedagogiken kring alla frågor åskådliggörs. Också när det brinner i knutarna! Hur kan vi tänka? Är detta bekant för er?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Elevernas frågor
  2. ”Som pedagogiska tomtebloss var vi”
  3. Dokumentation: Skratta ihop – en klassrumsaktivitet
Publicerat i Verkligheten | 3 kommentarer

Rektor för en dag

Postat den 09/01/2013 av Anne-Marie Körling

Varje lärare borde få följa med sin rektor under en arbetsdag. Skugga rektor. Ja, i en bemärkelse av att förstå rektors arbetsuppgifter. Rektor är ledare, utredare, medaktör, pedagogisk insiktsfull och bemöter dagligen oförutsedda händelser och olika människor. Föräldrar, elever, lärare, vaktmästaren, ekonomiansvarig från kommunen, räddningsverket, fastighetsförvaltaren och … ja… jag tror vi kan behöva förståelse för rektors arbete. Också!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Rektor och lärares utvecklingssamtal
  2. Om jag vore rektor – en pedagogisk promenad
  3. Uppgiften!
Publicerat i Om jag vore rektor | Kommentarer inaktiverade för Rektor för en dag

Rättningshögar eller textläsningshögar

Postat den 09/01/2013 av Anne-Marie Körling

Vilka signaler ger vi? Arbeten eleverna skapat läggs i rättningshögar för att rättas. Att rätta är ett gensvar och det är ett mycket litet gensvar. Ofta uppfattas det som en slags dom. Elevers texter är kommunikationsakter. Som sådana ska de behandlas. Vi ska läsa elevernas arbete för det innehåll eleven förmedlar. Genom att betrakta elevens skrivande som en röst och en vilja att berätta kommer eleverna utveckla sitt skrivande. Vi bör också skilja på process och produktion. Att skriva något för utgivning. Vägen är lång. Vi skriver om och vi lägger till. Till slut är vi färdiga. Då vi är färdiga är vi uppläsningsredo. Ja, under hela processen med att skriva berättar vi också, högläser vi också, allt för att undersöka det vi beskriver och skriver. I klassrummet finns också mängder av modellande skrivalster att undersöka och tänka genom. På blädderblock syns meningar att låna, på bänkarna syns böcker att hämta inspiration ur. Processen att skriva handlar om att undersöka såväl sitt skrivande, form och innehåll. När resultatet delas och utges bör vi gensvara på innehållet. Alldeles för ofta ser vi bara till formen. Och så rättar vi.

Att lära sig skriva måste betyda något djupare än så. Den att äga en röst. Den att ha en berättelse. Den att få säga något. Och värdet av den rösten måste finnas i klassrummet och bland elever och i synnerhet hos läraren.

Ovanstående bild visar processen. Eleven har högläst sin text för en kompis. De har upptäckt stavfel under arbetets gång. Som en del av hela arbetet. Inte som det huvudsakliga innehållet. Innehållet är berättelsen. Den lyfts alltid fram. Vägen till att bli förstådd går genom utbildande i såväl form som att i och genom undervisningen ge berättelserna liv.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tala sig till skrivande
  2. Skriva SAOL. Både roligt att skriva av orden och organisera om dem som man önskar
  3. Eleven läser inte – kontrollera eller?
Publicerat i Föreläsningar jag ger, Grammatiken, Kommunikationen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Rättningshögar eller textläsningshögar

Tack Tierp! Roligt hade jag då jag föreläste för er om språkundervisning!

Postat den 08/01/2013 av Anne-Marie Körling

Tack Tierp för engagemang och delaktighet i mina föreläsningar om språkutvecklande undervisning idag. Ni gensvarade varje minut. Om ni har frågor får ni gärna ställa dem här! Välkomna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tack Norge!
  2. Tack Lidingö Kommun – för en fantastiskt roligt föreläsning med er
  3. Jag vill säga tack!
Publicerat i Föreläsningar jag ger | 2 kommentarer

Ja, ja ge eleverna så mycket feed – så förändrar vi skolan

Postat den 08/01/2013 av Anne-Marie Körling

Jag fick det här gensvaret på ett blogginlägg. Och jag vill verkligen att vi berättar vad vi ser av elevernas lärande. Varje dag. Varje dag. Så här löd gensvaret:

dag inledde jag dagen med att prata med varje elev. Jag beskrev för dem 1-2 saker som jag visste att de hade lärt sig förra terminen. Alla elever blev verkligen glada och sken upp när jag berättade att ”det här lärde du dig förra året….”. Jag insåg att jag har pratat med varje elev alldeles för sällan om vad de har lärt sig. Det ska det bli ändring på den här terminen:).


Inlägg som berör samma teman:

  1. Sista feedbacken innan jullovet och feed då terminen börjar
  2. Ge eleverna utrymme – så individanpassar vi undervisningarna!
  3. Att följa lärande: Berätta sa jag till en elev … och eleven berättade!
Publicerat i Formativ bedömning | Kommentarer inaktiverade för Ja, ja ge eleverna så mycket feed – så förändrar vi skolan

Lektionsförslag – modell ur litteraturen blir eget skrivande – roligt och utvecklande

Postat den 07/01/2013 av Anne-Marie Körling

Jag hämtar alltid modeller ur litteraturen. Denna gång tänkte jag att eleverna kunde få pröva på att skriva personbeskrivningar. Det gör vi kollektivt och muntligt. Vi utgår ifrån Ingrid Carlbergs bok ”Det står ett rum här och väntar på dig …” En berättelse om Raoul Wallenberg, 2012 (Jag tar meningar ur mina böcker, eleverna ur sina, vi är läsande ihop).

”Han var känd för sin skarpa hjärna, sina snabba skämt och sitt trivselbringande gnäggande skratt” (s. 145)

Jag skriver den meningen på datorn så att alla eleverna ser den. Den här undervisning är muntlig och gemensam. Därför fungerar den på alla åldrar. Vi har också en modell att pröva mot. Vårt skrivande ska likna modellen i uppbyggnad och form. Alla kan hjälpa till och meningarna växer fram i gemenskap i klassrummet.

  • Han var ökänd för sitt dåliga humör, sina tråkiga skämt och sitt kluckande skratt.
  • Hon var omtyckt för sitt sätt att förklara, sitt mjuka skratt och sin plötsliga förmåga att bita av folks tråkiga kommentarer.
  • Han var känd för sitt sätt att förklara, sina fantastiska uträkningar och sitt svarta lockiga hår.
  • Hon var känd för sin förmåga att dribbla i fotbollen, sitt arga humör och sin fantastiska sångröst.
  • Hon var känd för att dela med sig av sitt hopprep, kunna räkna till hundra och att vara världens bästa bästis.

Då vi gör det här tillsammans, både skriver vi, tänker vi, grubblar vi, förklarar vi, deltar vi och så får vi en hel hoper med meningar att läsa tillsammans. Vi talar skriftlikt och vi härmar modeller ur litteraturen. Det är ett roligt sätt att arbeta och som också kan utvecklas till ett självständigt arbete.

Här har eleven fått i uppdrag att söka en modell ur sin skönlitterära bok. Eleven presenterar vad det är eleven undersöker. I detta fall är det talstreck, ett ord, ett skiljetecken och så fortsatta meningen. Den första meningen är den modell eleven följer och de resterande meningarna är de eleven skapat självstänigt. Uppgiften är mycket språkutvecklande med inriktning mot skriftspråket. Alla elevens exempel läser eleven högt och delar med sig av till sina klasskamrater. All text omsluts av muntlighet.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ur litteraturen till lärarens skrivande och lektionens tillblivelse
  2. Undervisning: Låna från författaren och spegla med eget skrivande
  3. Lektionsidé: Fyra meningar ur en bok blir egen text
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Lektionsförslag – modell ur litteraturen blir eget skrivande – roligt och utvecklande

Från elevfokus till elevens lärande

Postat den 07/01/2013 av Anne-Marie Körling

Så mycket mer pedagogiska diskussioner det blir då vi talar om elevens lärande, hur vi ser på det, vad vi upptäcker i elevernas arbeten och kopplar det till vad vi har undervisat om. Så mycket mer omsorg om eleven då vi gör så.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Steget från elevens brister till undervisningens möjligheter
  2. Ett lärande identitetsbygge
  3. Vad är egentligen duktig? Om kraften i att spegla!
Publicerat i Eleverna! | Kommentarer inaktiverade för Från elevfokus till elevens lärande