Lgr 11: Bildpromenad: Läroplanens omslag – omsätt till undervisning!

Bildpromenad. Vad är det? Bildpromenaden är en introduktion till text, och text är ett stort begrepp i Lgr 11. Jag gör dem jämt med mina elever. Det har språkberikat dem, gjort dem uppmärksammade, fått det att utveckla förståelse, samtala kring ett mycket tydligt fokus, en text. Jag vill också förklara vad textbegreppet i läroplanen betyder. Text är något mycket större och mer omfattande än skrivna ord. Låt oss börja med bildpromenaden. Vi gör den på Läroplanens omslag. Vårt nya styrdokument. Vad säger omslaget oss. Först till ordberikandet av omslaget.

Steg 1: ORDBERIKANDET!

Ordberika fotografiet och omslaget i sin helhet. Att sätta ord på vad jag FAKTISKT ser:

  • Jag ser blå färg
  • Jag ser vit färg
  • Jag ser svart text
  • Jag ser kursiv text
  • Jag ser siffror
  • Jag ser talet eller årtalet 2011
  • Jag ser tre siffror, 2, o, 1
  • Jag ser ett tangentbord
  • Jag ser en penna
  • Jag ser ett äpple
  • Jag ser ett päron
  • Jag ser en bild på ett päron
  • Jag ser en bild på ett äpple som är genomskuret
  • Jag ser ett kärnhus
  • Jag ser två händer
  • Jag ser skivor av äpplen
  • Jag ser en hand med ett päron i.
  • Jag ser en hand som håller i en bit av ett äpple
  • Jag ser ett papper
  • Jag ser en teckning av början på ett päron
  • Jag ser latinska ord
  • Jag ser två ord som är lika ”communis”
  • Jag ser en bok.
  • Jag ser en igenslagen bok.
  • Jag ser ett halv tangentbord.
  • Jag ser lite av ett bord.
  • Jag ser skaftet på päronet.
  • Jag ser fyra skivor av ett äpple.
  • Jag ser fem kärnor
  • Jag ser en liten prick i mitten av äpplet
  • Jag ser sex S
  • Jag ser en bild av ett skuret äpple och jag ser tre riktiga skivor av äpple
  • Jag ser ordet grundskolan
  • Jag ser olika typsnitt
  • Jag ser två barnhänder
Syftet med att först börja med att ordberika omslaget är att skapa ett gemensamt ordförråd. Men också att synliggöra omslaget och dess betydelse. Och om jag gör detta med min klass kommer bilden och omslaget skannas av noggrant. Vi gör det också på olika språk, de språk som finns i klassrummet och de som vi ska undervisa kring, alltså de kursplaner vi har att följa. I och med detta har vi satt ord på väldigt mycket av det vi faktiskt ser. Detta första moment är mycket grundligt.
Nästa steg är att tänka vad detta som vi nu har satt ord på kan betyda för oss själva, vilka associationer omslaget ger, vad vi förväntar oss att läsa eller att se, och varför vi tror att bilden har det innehåll bilden har, vad vill avsändaren.  

Steg 2: Vad tänker vi om omslaget:

  • Jag tänker att äpplet är centralt. Äpplet är kunskapens frukt. Men äpplet är också uppskuret och delat, har ett innehåll. Detta innehåll ska vi studera.
  • Päronet intresserar mig. Det är något med likheten med äpplet. Om man skär päronet på samma sätt kommer likheterna att upptäckas. Det får mig att tänka att olikheter kanske både är olikheter och likheter. Det krävs mycket praktiskt arbete att undersöka hur det faktiska faktiskt ser ut innan vi kan säga att det är olika.
  • ”Att blanda päron och äpplen” är ett uttryck för något negativt. Så ibland används just äpplen och päron, eller päron och äpplen som något som inte hör ihop alls. Jag tänker att omslaget signalerar något roligt med att just föra in både äpplen och päron i bilden. Vi kan inte ta någonting för givet då vi lär oss.
  • Det är två händer i bilden. Händerna kommer in i från olika platser. Den ena handen håller en genomskärning av ett äpple och den andra handen håller i ett päron. Det är crosscuriculum-händer tänker jag. Det är mötet mellan två som samarbetar och undersöker hur saker och ting ligger till. Jag föreställer mig att dessa två samtalar om vad de undrar och lär sig kring innehållet.
  • Det är ett tangentbord att skriva på. Det betyder att datorn har en plats i svensk skola och att den ska användas som ett redskap. Det måste betyda att frågan om datorn i skolan numera är en ickefråga. Den ska in och det bums och genast.
  • Det är en bok i bilden. Boken är också central i skolan. Den kommer bli ännu mer central då skollagen säger att bibliotek – ja det ska det finnas i skolan. Det betyder också att frågan om vad som kan kallas ett bibliotek i skolan måste definieras. Det är mycket ett bibliotek inte är – exempelvis är det inte ett bibliotek om man har en hylla med böcker av olika genrer och för olika åldrar. Ett bibliotek är något helt annat. Boken i undervisningen är också en viktig aspekt av lärande. Till allt hör baskunskaperna läsa, skriva, räkna. Och visst kan vi räkna med boken och visst kan vi räkna med datorn.
  • Det är någon av de lärande som ritar av ett päron och har använt en penna för just denna teckning. Det betyder att konsten, utförandet, texten ska tillverkas, processas och skapas i skolan. Modellerna att undersöka ska också finnas i elevernas händer – ett äpple kan aldrig vara slutstuderat – vi kan aldrig lära oss om vi inte studerar närmare det som också är så välbekant för oss. Inget är för övrigt så välbekant att vi inte kan hitta något nytt i det bekanta! så! Hur ser äpplet ut?
  • Äpplet syns med sitt inre. Det är symmetri i kärnhuset. Matematik är ett ämne. Och visst är det matematik att studera mönster. Att matematik är en aktivitet kan vi tänka oss då vi tittar på detta fotografi.
  • Fotografierna av äpplet och päronet är en del av det viktiga textrörlighetsbegreppet som kommer med Lgr 11. Det betyder att mängder av olika information om det vi undersöker ska undersökas och tillföras. Det räcker inte med att ha ett slags underlag för lärande. Det betyder också att texterna (fotografi, riktiga frukter, elevernas egna teckningar, skrivna texter om innehållet vi undersöker ska kopplas samman och bilda en större bild av ämnet vi är i färd att lära oss. Varför inte söka på nätet? Varför inte skriva något eget? Varför inte samtala om det vi har att lära oss om?
  • Texterna, själva orden på omslaget är i olika stil. Jag tycker den kursiva avsändaren – Skolverket – liksom signerar denna bok. Det är ett nationellt styrdokument med en tydlig avsändare. Det betyder att man kan, ska och bör undersöka närmare hur och varför Skolverket är avsändare. För man måste vara källkritisk i dessa dagar och med denna läroplan. Källkritiken är avgörande för hur vi förstår våra källor. Jag gillar Skolverket så jag är vänligt källkritisk. Jag vet vad avsändaren har för uppdrag. Och därför förstår jag också varför jag har detta uppdrag. Det kursiva anslaget som Skolverket står skrivet med gör att jag läser det som en avsändare som jag känner. Som om jag fick ett brev på posten!
  • Elevernas händer gillar jag också. Vi ska värna deras integritet. Skydda dem från att lämna ut sina ansikten. Vi ska titta på elevernas lärande, alltså vad eleverna gör i verkligheten och kring det fokus vi ger dem i skolan. Vi ska titta på handlingarna och samtala om det lärande vi utvecklar ihop och envar så att dessa handlingar kan bli tankar och funderingar.
  • Jag ser samspel, dialog och gemenskap kring något viktigt då jag läser omslaget.
  • Jag ser också att denna bok berör grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
  • Allt ur boken ska ta sin början i året 2011. Det vill säga denna hösttermin! Jag har massor av sidor att läsa och grubbla kring – närmare 279 sidor.
  • Jag tänker också att jag genom min bildpromenad och mina egna tankar kring omslaget också har tittat och observerat på den bok jag har till uppdrag att läsa. Jag kan säga att jag har observerat vad boken givit mig för ord och för ingång. Det betyder också, att jag kan anta en observerande roll då jag undersöker elevernas lärande. Och det bör jag göra. Jag ska inte klampa in och tycka en hel hoper med ovidkommande saker utan se till lärandet som äger rum, sätta ord på det faktiska och ge mina iakttagelser till eleverna. Detta äger rum av lärande! Hur det har gått till är upp till lärare och skola. Det är en helt annan bok. Den skriver lärarna vid alla svenska skolor från och med hösten 2011. Välkomna till skolan! Nu har vi en läroplan!
Syftet med att berätta om vad man tänker om omslaget skapar förväntningar och textrörlighet. Alltså engagemang och nyfikenhet. Om vi läser en bok i klassen så ska omslaget alltid diskuteras enligt den metod jag nu visade. Engagemanget bland eleverna blir ofantligt stort. Språket blir deras. Jag har gjort detta med omslaget till matematikboken, geografiboken … jag alla böcker. 

Mina pedagogiska tankar:

Då jag gör detta på lektioner förbereder jag mig mycket noggrant genom att skapa öppna frågor. Dessa frågor ska eleverna få möjlighet att problematisera och diskutera kring. Den pedagogiska diskussion jag hoppas skolan kan få är att ständigt och i alla sammanhang relatera till styrdokumenten, alla lärare har dem med sig till alla möten, att den är synlig i klassrum, hos rektor och att de pedagogiska diskussionerna hämtas ur våra uppdrag. Vi ska koppla dem till det vi gör i klassrummet och till teorierna.
Skolan är en mötesplats! 
This entry was posted in Barns rättigheter, Bildpromenaden, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Skolorden, Skolrättigheter, Styrdokumenten and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.