Undervisning handlar om att förbereda, genomföra och följa upp. Jag tycker vi ska tala om hur vi förbereder, genomför och följer upp undervisning. För undervisning kräver tid. Lärare måste berätta om hur de förbereder, genomför och följer upp undervisning. Om de får tid till det. Nåväl. jag måste skriva detta inledningsvis för tiden är så knapp. Så här förbereder jag en bildpromenad och en ”textpromenad”.

Detta exempel utgår ifrån Rose Lagercrantz och Eva Erikssons bok ”Mitt hjärta hoppar och skrattar”, 2012.

Bildpromenaden skulle ta sin början på första sidan (alltså inte omslaget utan vänta med det), kapitel 1, och inledningen. Jag visar hur jag förbereder mig och tänker:

KAPITEL 1:

”Dags för Dunne igen! Hon som är så lycklig. Olycklig också ibland, men de gångerna räknar hon inte. Hon står inte ut med olyckor, hon går sönder av dem. Därför gör hon nya slut på alla sorgliga sagor.”

Illustrationen visar hur Dunne sitter vid sin skolbänk och kryssar över text och skriver dit en ny. Illustrationen visar också att i den bok Dunne skriver finns en illustration som går att förstå som mörk och sorglig. Det går att tänka att eventuellt är det Dunne som syns i den illustrationen, att det är en spegel av Dunne och det Dunne inte vill kännas vid. Texten berättar att Dunne är olycklig ibland men att hon inte räknar med dem. Inledningstexten säger oss också något om Dunne. Har vi träffat henne förut? Vad vet vi om henne sedan tidigare? Kanske ingenting. Då möter vi henne nu. Vad vet vi om henne genom illustration och text?

Det handlar om att skapa frågor. Frågor som också retar upp mig att tänka och fundera. Jag funderar över vilka frågor jag ska skapa. Jag börjar med att fundera över begreppspar.

Jag kan skapa frågor genom begreppsparen:

• lycka och olycka
• sorg och glädje
• hemma och i skolan

Begreppsparen skapar ett spänningsfält mellan polerna. Sorg är en sida. Glädje en annan. Hemma är en plats. Skolan en annan. Jag letar efter de polerna kring vilka jag kan skapa frågor. Jag tänker att jag utgår från sorg och glädje samt plats för dessa i skolan och hemma.

Frågorna jag skapar blir:

• Hur bestämmer man över sin glädje och sorg?
• Hur slutar en sorglig saga?
• Hur ändrar man en sorglig saga till ett lyckligt slut?
• Hur gör man när man inte vill vara ledsen?
• Hur tänker vi kring meningen; ”Hon som är så lycklig.”
• Hur förstår vi att Dunne är olycklig ibland?
• Hur vet man att någon är glad?
• Hur vet man att någon är ledsen?
• Hur är skillnaden att vara glad hemma och i skolan?
• Hur är skillnaden att vara ledsen hemma och i skolan?

Det betyder inte att jag kommer ställa alla de här frågorna. Men jag är förberedd med frågor och jag är nyfiken på hur eleverna kommer tänka kring dem.

”… men de gångerna räknar hon inte.”

Den här meningen skulle jag omsätta till muntlig skrivning. Det betyder att eleverna kommer att få säga just den meningen många, många gånger. Jag kommer att modella hur man kan använda den:

• Jag räknar de gånger jag har fått vara med och spela fotboll, det finns gånger jag inte har fått vara med men de gångerna räknar jag inte.
• Jag räknar de gånger jag har fått följa med mormor till motorcykelklubben, det finns gånger jag inte har fått följa med men de gångerna räknar jag inte.
• Jag räknar med att …

Eleverna ska få pröva denna mening. De kommer att göra om den efter eget huvud. Vi talar räkning och det är gör att vi funderar över oss själva som matematiker. Vi kan därmed specifikt tänka kursplan i matematik.

Det var första kapitlet. Nu till det sista kapitlet. Jag studerar den sista illustrationen. Jag läser den sista meningen:

”Sen måste hon tänka på vad de skulle hitta på efter skolan. Så här lycklig har hon inte varit på år och dag! Hon började sig över berättelseboken igen och fortsatte skriva. Mitt hjärta hoppar och skrattar, stod det när hon var klar.” s. 122

På illustrationen är Dunne på precis samma plats som i inledningsillustrationen. Jag har därmed två illustrationer jag kan skapa dialog genom. Jag skulle formulera frågor som rör:

• skillnader och likheter

Mina frågor blir då:

• Vilken skillnad är det på Dunnes ansiktsuttryck mellan den första och sista illustrationen?
• Härma hur Dunne sitter i den första illustrationen och härma den sista. Hur känns det i kroppen?
• Vad vet vi om klasskamraterna i illustrationerna? Var är de?
• Om vi studerar illustrationerna noga – kan vi säga något om tiden? Hur lång tid har det gått mellan den första och sista illustrationen? Förklara vad som gör att ni tror så?
• Vad kan ha ägt rum mellan första kapitlets inledning och det sista kapitlets sista meningar?
• Vad är det för skillnader i texten rörande den kursiva stilen? Varför är den kursiv? Vad berättar den? När använder man kursiv stil? Hur hör det ihop med titeln på boken? Skillnader och likheter mellan omslagets stil och texten inuti boken?

Texten berättar att hon inte är hemma. Framtiden som syns i det som ska äga rum efter skolan. Hennes tankar om framtiden gör henne lycklig.

• Vad tror ni hon skriver i sin berättelsebok?

Det skulle jag skapa frågor kring. Låta eleverna samtala om. Vad i den närmsta framtiden gör henne lycklig att tänka på? Vad har gjort att hon känner sig lycklig?

Det handlar om både dåtid och framtid. Men också om nutiden. Nu är hon lycklig.

Eleverna skulle få skriva om det Dunne skriver i sin berättelsebok. Eller vad eleverna själva skulle vilja skriva om det handlade om dem. Jag skulle visa fram bokomslaget.

• Vad ser vi? och aktivera ordförrådet genom att få sätta ord på vad som finns i illustrationen. – Jag ser en sex bananer. Jag ser grenar på ett träd. Jag ser två glada munnar… osv. (Se tidigare blogginlägg om bildpromenaden).
• Hur kan omslaget ge oss inspiration att skriva om det Dunne skriver i sin berättelsebok?

Detta är min förberedelse. Det betyder inte att allt det som står kommer att genomföras. Jag samspelar med eleverna om innehållet. Detta är inte heller en enda lektion utan fler. Det tar tid och ska få ta tid. Lektionen fungerar i många årskurser.

Ja, eleverna vill läsa boken. Jag undervisar ur den. Det betyder inte att jag läser den för eleverna. Det här en undervisning som tar sin början ur och genom boken. Ofta läser jag de böcker jag undervisar ur och genom högt för eleverna eller undervisar mer ur dem.  Det pedagogiska arbetet ska underhålla författaren och illustratörens berättande. Det ska eleverna få uppleva och upptäcka.

Fortsättning:

Jag skulle också låta eleverna få sorgliga slut på fyra, fem sagor, för att ge dem möjlighet att kreativt skapa andra slut. De skulle få många att välja på men de behöver inte skriva många nya slut utan få tillgång till flera så att de kan välja och vraka. Mångfald.