Lekforskaren Bo Stjerne Thomsen säger i Dagens Nyheter, 29 september 2013:
”- Att barnen talar högt för sig själva är otroligt viktigt. När barnen pratar högt så samordnar de allt de behöver göra när de plockar upp maten och ger den till kon, och beteendet är avgörande för att de ska lära sig att organisera. Det är ett första steg mot att utveckla en inre röst …”
Jag har alltid sagt till mina elever att de ska tala högt i klassrummet. Det betyder att de få mummelläsa för att förstå sin läsning, de ska få tala sig till förståelse när de löser uppgifter, de ska få växla ord med den som sitter närmast och all text som ska läsas läser upp för sin klasskamrat. Det var genom Lev Vygotskijs texter jag utvecklade detta i praktiken. Det förändrade också min inställning till hur jag skulle hjälpa eleverna då de inte förstod. Jag ökade då möjligheten för eleven att själv tala och berätta. Jag ställde frågor som ökade elevens möjlighet att utveckla sitt yttre språk till förmån för det inre.
Det tysta klassrummet där varje enskild elev sitter med sitt språk inne i huvudet tror inte på. Olga Dysthe talar om det flerstämmiga klassrummet, och utifrån den flerstämmigheten syns kunskapen utvecklas genom samtal och där kunskapen kan bli kollektiv. Det är också kreativt att uttrycka sig ihop, man kan känna hur man förändras inne i huvudet. En elev mumlade och småpratade med mig. Plötsligt slog eleven ut armarna och sa:
– Det känns inne i huvudet. Jag fattar!
Nu är det inte bara då elever inte förstår som de ska samtala, mumla, prata för sig själv utan det är genom samtalet i det yttre som tankarna kan utvecklas. Jag såg över tid att eleverna också klarade av att under mycket lång tid sitta självständigt med arbeten men att de då rörde sina läppar i samspel med sin läsning.
Vad vet vi om elevens lärande i tysta klassrum? Det är en fråga vi måste ställa oss.
Hur vi kan organisera för elevernas samtal och hur vi förstår deras behov av att få utrymme att yttra sig, lyssna till sig själva och ackompanjera exempelvis läsandet med eget mummel är en fråga för pedagogiken.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
Denna post reviderades 27 jan 2022
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Detta brukar jag kalla för ”ett arbetsbefrämjande mummel” och behöver förklaras och argumenteras för, så tack för ytterligare en referens.
Jag tycker att det här är intressant och viktigt och vill gärna ha ett ”talande” klassrum. Det som kan vara svårt tycker jag är de elever som har svårt att koncentrera sig när andra pratar runt omkring dem och som klagar över det. Jag förstår dem, men det är ju synd att kväva samtalen också. Kanske kan man öva på att han en samtalston som alla kan hantera i klassrummet? Har du några andra bra tips på hur man kan jobba för att få det att funka i praktiken? Man kan ju naturligtvis dela upp dem i olika rum, men när man vill ha hela klassen samlad tänker jag. Tankar och idéer mottages tacksamt!
Hej, jag skriver ett blogginlägg om detta, inte nu men senare. Jag tror inte på elever i olika rum, däremot utbildar jag mina elever i hur att samtala, vilken ljudnivå och skapar ett rum där det finns mer tysta möjligheter. Återkommer. Tack för din fråga och dina tankar.