Många talar om metoder för att komma tillrätta med skolans problem. Alla tror sig kunna skolan så väl att man kan peta lite i det lärarna ska undervisa om och hur det ska göras. Trots att så många tycks rörande överens om att lärarna är den mest avgörande faktorn för att eleverna får möjlighet i skolan så syns inte den tilltron i tonen mot lärarna och lärarkåren.
Ingen talar om mål- och resultatstyrningen! Vi stannar upp inför det rådande och ser inte horisonten för uppdraget. Den rörelse som lärandet ska riktas mot. Det övergripande syftet med skolan och skolgången. Det som är elevernas rättigheter. Att nå mål.
I och med att skolan är mål- och resultatstyrd är alla vägar öppna mot mål. Men alldeles för få talar om målen. I Lgr 11 beskrivs dessa mål med tydlighet. Låt oss tala om dessa mål och hur vi ska nå dem. Men låt oss lärare och skolan göra vägarna, tilltro lärarna förmågan och låt oss verka utan att låsa in oss i rädsla för att vi under tiden hamnar i diket eller inte riktigt får utrymmet att också tala om det vi lyckas med. Jag är rädd för att vi utan mål skapar klassrum som gömmer sig bakom sjutillhållarlås och där rektor vid minsta fråga känner sig övergiven och ensam i sin uppgift att styra och leda sin skola. För att debatten inte ser något morgonljus. Skolan berör oss alla. Klart att vi ska ta diskussionen och se gemenskapen i uppdragen. Vi måste alla hjälpas åt.
Låt säga att vi tittar på målen först och främst. Detta har skolan till uppgift att utveckla eleven med. Vi har 10 år på oss. Vi ska börja dag ett. Vi ska följa elevens lärande under hela skolgången, ge gensvar i förhållande till de övergripande målen, relatera till dem. Det är också genom målen lärarens profession och professionella språk kan utvecklas och till vilket innehållet kan relateras. Det är en trygghet att ha mål att relatera till. Låt oss tänka att just dessa mål är de som lyser upp vår skolgång, de fyrljus som ska leda oss:
************
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Detta är de framtida mål vi idag ska utveckla skolans innehåll i relation till. Om alla som diskuterar skolan kan hålla sig till dessa mål och konkret och praktiskt ge lärare stöd i detta arbete så delar vi något gemensamt. Skolan borde låta dessa mål gå som ständiga hembrev till föräldrar, politiker skulle läsa dem som daglig lektyr, rektor skulle undersöka hur vägarna mot mål ser ut i skolans klassrum, lärarna skulle dokumentera tillsammans med eleverna att vi har en slags horisont som vi ska närma oss varje dag i skolan. Eleverna ska göras medvetna och delaktiga i och kunna påverka om så inte är fallet. Det handlar om att följa lärandet så att vi når mål. Det handlar i grund och botten om läroplanens inledande mening:
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. (Lgr 11, s.4)
Och då jag tänker utifrån Vygotskijs perspektiv om utmaningar, i en lärande utveckling tycker jag att vi ska lämna felsökeriet bakom oss, orientera oss mot det framtida och genast börja gå på vägarna… till målen.
Vi ska inte ringakta eller glömma bort innehållen i målen utan förvänta, utmana och dokumentera att lärandet äger rum och går framåt, över stock och sten, ibland i lättsamma promenader och ibland genom märkligt svåra passager och uppförsbackar som heter duga, men att läraren är där och ständigt tilltror, visar och åskådliggör hur skolgången leder fram till elevens lärande rättigheter, alltså de mål skolan har. Faran med skolan är att skolan följer det minsta motståndets linje – att förklara barnets svagheter och inte dess styrka!
Det tycks gälla hela skoldebatten!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Pingback: Wolodarskis lapsus | Skolans psykologi
AM, men jag brukar väl alltid predika mål- och resultatstyrning i skolan. Så du är inte ensam. Plura
Men självklart. Jag ska söka formulera det tydligare, vad tänker du annars om innehållet? A-M
Viktigt, mycket viktigt!
Min fråga blir sedan, hur många av dessa mål är det som mäts, och kan man ”mäta” och synligöra resultaten av målen? När vi tittar på de nationella proven t.ex. som ofta får stå som mall för hur väl skolan fungerar och hur ”hög kunskapsnivån” är hos eleverna, hur många av målen mäter de?
Hur mäter man t.ex. en ”insikt i ett kulturarv” , en ”förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan”, en förmåga att ” lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” ?
Jag känner att det ofta är en sådan liten den av målen och innehållet som det debateras kring.
Tack AM för dina tankar om målstyrning. Målen står där och det är vårt ansvar tillsammans med eleverna att kommer dit.
Den nya läroplanen LGR11 har en allvarlig brist då den reflekterar “enhetselevens” utveckling enligt Piaget´s stadieteori men saknar de differentialpsykologiska principerna för en genuin individualisering av undervisningen.
Vi behöver en skoldebatt där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra frågan om hur undervisningen skall INDIVIDUALISERAS.
TVÅ HUVUDUPPGIFTER FÖR DEBATTEN OM FRAMTIDENS SKOLA.
Utifrån existensen av betydande intelligensskillnader mellan eleverna men framför allt utifrån divergensprincipens giltighet bör den skolpolitiska debatten som första steg syfta till att lösa följande problem av helt avgörande betydelse för utformningen av framtidens skola:
1. Hur skall läroplansmålen definieras för olika elevgrupper så att de inbegriper både den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt?
2. Hur skall läromedlen konstrueras så att de optimalt är anpassade både till den momentana kunskapsvariationen och variationen i utvecklingstakt hos olika elever?
Se ”Sture Erikssons hemsida”: http://home.swipnet.se/StureEriksson/
Svenska skolsystemet och Sveriges skolor är i enormt behov av förändring/utveckling.
Taket ligger för lågt.
Läroplanen stympar alltför många i nuvarande form och behöver bli betydligt mer flexibel redan från start.
En helhetssyn behövs, ja.
Nationellt skapar vi i nuläget en elitism/utslagning som behöver synliggöras tydligt utan att stoppa huvudet i sanden i endera rikning.
De som lyckas är inte de som riskerar skapa problem för samhället.
De tillhör gruppen individer som tillför och bidrar.
Det är gruppen elever som inte klarar skolans krav som de är utformat idag – som riskerar bli en “belastning” för samhället.
I ett utanförskap.
Med de sociala följder det innebär.
Som en konsekvens.
Av det som inte gavs förutsättningar för och i.
En utslagning som sker tidigt i grundskolan – för ett stort antal elever.
Vi kan och bör inte medverka till att skapa ett samhälle byggt på the survival of the fittest.
Kvoten av barn med neuropsykitariska diagnoser ökar.
Kvoten av barn med olika kulturella/religösa/etniska bakgrunder ökar.
Vilka krav ställer detta? Vilka krav ställs i detta ?
Obalans tippar. Alltför hög ribba faller på eget grepp i kejsarens nya kläder.
Vi måste inse att vi har barn med olika behov och förmågor som kan tas tillvara på olika sätt.
Men som ofta släcks längs vägen i landet likriktning.
Kraven på kvalitetsredovisning kommunalt och nationellt – bidrar till en enorm stress och press – som tyvärr ofta drabbar de “undre” i det hiearkiska ledet – nämligen elever och föräldrar där skolpersonal ofta skuldbeläggar dessa för skolans problem/svårigheter att uppnå “målen” – om så är fallet.
I någon märklig prestige och att behålla ansiktet inför skolledning/kommun/stat.
Socialtjänst kopplas in.
I det förflyttas det grundläggande problemet och löser inte det som utgör grunden till problemet. En mängd faktorer spelar in.
Bristande specialpedagogisk kompetens.
Den allenarådande skolplanens krav och utforming i sig.
Det är inte lite krav som ställs på dagens elever. Eller lärare.
Obalans mellan krav och förmåga – leder till omotivation och stress som i sig ofta leder till beteendeproblem och brister i lärande.
Ömsesidigt.
Skolmiljön i sig. (Det KAN vara så att hemmiljö och hemundervisning för enskilda individer med stora perceptionssvårigheter och krav på oföränderlighet – är att föredra och ger större möjligheter till utveckling och lärande – framför skolmiljön, ja.)
Fysiskt och psykiskt.
Bristande resurser.
Brist på hjälpmedel.
Etc etc.
I det sker en Katten På Råttan – Råttan på Repet – problematik i hela ledet. Stat/Kommun/Individ.
Face it. And Change it. For GoodNess Sake. I Rosen-badet.
Vi kan göra kursplanerna levande och lekande. Kursplanerna har inget liv om inte lärarna ger det ett sådant tillsammans med eleverna! A-M