Antagningen

Postat den 06/12/2014 av Anne-Marie Körling

 

P1170242Min farbror var fotograf. Over there. Jag fick min första kamera over there. Jag var tretton år. Innan jag fick en kamera ville min farbror att jag skulle visa honom tre tänkta motiv som jag ville fotografera. Ett motiv från gräsroten, ett annat motiv från stolshöjden och ett tredje från vilken höjd som helst. Utan någon kamera i handen lekte jag fotograf och hittade tre perspektiv på samma motiv. En från gräshöjden, en från stolshöjden och en från ovan. Min farbror tyckte att jag löst uppdraget på ett intressant sätt. Vi åkte in till Chicagos fotoaffär för att inhandla en kamera. Väl där lät min farbror annonsera att kunden, dvs jag, skulle behandlas som en fotograf och inte som ett barn vilket gjorde att visningarna av kameran fick ett annat innehåll och ett annat språk. Min farbror valde kamera efter att ha konsulterat mig i frågan. Jag kände mig som en fotograf. Min farbror sa:

– Minns nu ingenting av det jag utmanade dig med. Nu väntar din syn på världen.

I många år fotograferade jag för mig själv. Jag har mina minnen kring fotografierna. Då styrde ekonomin antalet fotografier. Idag inte. Jag tar så många fotografier jag vill. Från gräsrot, stolshöjd och en aning från ovan.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Kamerabärare
  2. Att köpa en begagnad gammal kamera…
  3. Tre fotografier och lite text som förklarar dem
Publicerat i Fotograferingen, Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Antagningen

Att förutsätta goda relationer mellan lärare

Postat den 02/12/2014 av Anne-Marie Körling

”Goda relationer mellan lärare verkar tas för given och problematiseras sällan i den litteratur som berör lärares kollektiva utveckling.” läser jag i Lill Langelotz ”Vad gör en skicklig lärare? Göteborgs Universitet, 2014

Oj, det är som att gå som katten kring het gröt! Elefanten står mitt i rummet.

Om den elefanten har jag skrivit i ”Läraren inom mig” 2014


Inlägg som berör samma teman:

  1. Högläste ett kort stycke ur min bok
  2. Slutligen är det där läraren är, där eleven är och där innehållet är
  3. Omslagsrelease! Så här ser min nya bok ut. Vecka 13 kommer den ut!
Publicerat i Kollegialt lärande, Kommunikationen, Konsultation av något slag, Läraren inom mig, 2014 | 1 kommentar

Rävsaxarna hindrar de pedagogiska samtalen

Postat den 02/12/2014 av Anne-Marie Körling

P1210972

”… att det som diskuteras i arbetslagen ofta är av praktisk karaktär, som till exempel planering av friluftsdagar eller studiebesök. Sällan reflekteras det över undervisning och pedagogiska frågeställningar, trots att just organiseringen i arbetslag rymmer en förväntan om att reflekterande samtal för professionsutveckling ska ske här…”

Jag läser Lill Langelotz avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?” En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik, Göteborgs Universitet 2014.

Och ja! Jag har deltagit i många träffar, exempelvis runt de årliga julpysslen där flirtkulornas färger diskuterats och inköp av desamma delegeras, och känt mig som en mask på en krok. Jag har försökt att ge mig in i innehållet att julpyssla och värdera kvaliteten i att ha dessa samtal men inom mig fungerar jag inte.

Jag vill diskutera varför vi julpysslar och hur vi väver in någon större pedagogisk fråga som väcker våra kreativa lärartankar till liv. Jag har grubblat över att vi kan ha extramöten om julpysslet, hur mycket tid vi behöver för att samtala om just påskpysslet eller annat pyssel men sällan har möten eller tid att tala om vad vi själva tänker och tycker då vi läser en avhandling eller då vi står inför pedagogiska dilemman i klassrummet eller lyfter den feta pedagogiska frågan hur vi undervisar så att eleverna under sina viktiga skolår kan använda det svenska språket på ett rikt och nyanserat sätt. Och jag har känt mig sär. Och försökt inkludera mig själv, engagera mig och verkligen bidra till att tomtarna blir till och att det röda tyget räcker till alla elever så att tomtarna verkligen blir lika dem de ska likna. Vi ska naturligtvis ha samtal om det praktiska men också om de i tankevärlden.

Som förälder har jag tagit emot mängder av tomtar och änglar skapade av mina barn. De har liknat de tomtar och de änglar jag sedan sett reproduceras många år senare. Och ja, jag kan tycka så mycket om de där änglarna och de där tomtarna för att då vi gör dem så ändrar vi om förutsättningarna för hur. Det borde vi pedagogiskt belysa och undersöka.

  • Att vi skapar nya grupperingar. Vad händer då och vad lär vi oss av att undervisa så?
  • Att vi gör stationer där eleverna kan få arbeta tills de är klara och sedan självständigt gå till nästa aktivitet. Hur kommer det sig att eleverna kan och gör det? Vilka är förutsättningarna för att de lyckas med att själva välja och slutföra arbeten? Kan vi ta detta till vår ordinarie undervisning?
  • Vad händer om vi gör pysslet till en pedagogisk frågeställning där vi undersöker de två övre punkterna? Hur utvecklade vi lärare elevernas språk under arbetet att göra med händerna? De där samtalen vi har då vi möts som samtalande över ett pysselbord?

Källor: 

  • Langelotz, Lill; Vad gör en skicklig lärare? Göteborgs Universitet 2014
  • Lgr 11


Inlägg som berör samma teman:

  1. Pysslet och pusslet kring de pedagogiska samtalen
  2. Befria de pedagogiska samtalen
  3. De pedagogiska samtalen: DEN DÄR LEKTIONEN, den som bara var så där rätt …
Publicerat i Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Strategier, Styrdokumenten | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentarer

Inte en lista men påminnelse om undervisningens innehåll

Postat den 02/12/2014 av Anne-Marie Körling

P1160665

Igår fick jag en fråga om att göra listor ur kursplanerna. Jag är rädd för listor och avprickningssystem och hur vi använder dem när vi väl utvecklat sådana.

Jag har fyra punkter för min undervisning. Dem är jag noga med. Undervisningen ska innehålla:

  • samtal; diskussioner, argumentation, analyser, berättelser, textsamtal
  • skrivande; i många olika former ska vi skriva, anteckna, kortskriva, härma, berätta
  • läsande; kollektivt läsande, gruppläsande, två-och-två-läsande, enskilt läsande
  • utvärdering av lektionens innehåll och undervisningens form

Vill vi fundera över listor kan vi läsa Erland Loe; Naiv. Super. Eller Peter Pohl Janne min vän. Listorna är ett sätt att beveka världen, kontrollera den och en tro om att den går att ringa in och få ordning på. Vilket listan mycket sällan möjliggör. Det som sker med listan är att den ringar in och kan begränsa sikten. Skolan ska ringa ut.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Min läslista och dess historia
  2. Min dagliga lista giv mig idag – dagens lista
  3. För nitisk planering går att jämföra med ett telefonsamtal …
Publicerat i Styrdokumenten | Kommentarer inaktiverade för Inte en lista men påminnelse om undervisningens innehåll

Svenska elever om framtidens energilösningar

Postat den 01/12/2014 av Anne-Marie Körling

Fick detta pressmeddelande från Vattenfall. Heja eleverna! Och bakom dem står lärarna. 

Svenska skolelever presenterar framtidens energilösningar i Bryssel

Energiomställningen handlar om att göra val idag som ska fungera imorgon. Hur gör man val som nästa generation inte kommer att ångra? I början av december, reser 12 högstadieungdomar från tre städer i Sverige till Vattenfalls kontor i Bryssel för att visa upp sina idéer om energiinnovationer för framtiden. Eleverna har varit delaktiga i Vattenfalls projekt Gnistan.

Energi- och klimatfrågorna står högt på EU:s agenda. De är också centrala frågor i den offentliga debatten i många medlemsländer. För 70 procent av de yngsta väljarna, är energi en avgörande fråga som påverkar deras politiska val.

Vattenfalls projekt Gnistan syftar till att ge unga människor förutsättningar att utveckla sitt intresse inom naturvetenskap och teknik. Projektet Gnistan sätter naturvetenskap och teknik i ett bredare perspektiv och ger ungdomarna en förståelse för sin egen roll i samhället och kunskap om framtidens energiutmaningar. Gnistan är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Förbundet Unga Forskare och Föreningen Svenska Science Centers och har sedan starten 2013 engagerat 21 högstadieklasser i Sverige.

Ungdomarna ställer ut sina innovationer på Vattenfalls kontor med möjlighet att diskutera och interagera med inbjudna gäster, politiker och EU-organisationer. De deltar också i en tillställning i EU-parlamentet där Vattenfalls vd och koncernchef Magnus Hall modererar en dialog om det föränderliga energilandskapet och vilka förväntningar som finns på energimarknadsens aktörer. EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) är värd för evenemanget.

– Ungdomarna får en fantastisk möjlighet både att lära samt att redovisa sina arbeten för en internationell publik och de har en fullspäckad agenda Bryssel. Genom projektet Gnistan vill vi att ungdomar ska känna att de kan göra en skillnad och att de själva kan bidra till en bättre värld, säger Carmen Wargborn, ansvarig projektledare för Gnistan på Vattenfall.

De skolor som deltar på studieresan är:
Kiruna: Friluftsskolan Vargen, med sitt bidrag Megafonen
Trollhättan: Paradisskolan, med sitt bidrag iCharge
Sollentuna: Edsbergsskolan, med sitt bidrag om piezoelektricitet


Inlägg som berör samma teman:

  1. Matematiker utan gränser
  2. Jomänvisst – att stjäla fotografier
  3. Ju mer äventyrligt
Publicerat i Vetenskap och teori, Visionerna | Kommentarer inaktiverade för Svenska elever om framtidens energilösningar

Tänk om tomten inte kan läsa

Postat den 30/11/2014 av Anne-Marie Körling

Det slog mig då jag tittade på tomten. Ja, han finns lite överallt. Men den riktiga, riktiga tomten. Tänk om han inte kan läsa? Ve och fasa. Det kommer leda till oreda under julgranar som redan har det nog så besvärligt att hålla barren i sådan skick att de håller över en viss magisk dag.

– Tänk om han inte kan läsa önskelistorna, vilket besvär han måste få. Kanske hans nissar kan hjälpa honom? Sedan funderade jag om tomten är en man och nissarna är pojkar. Sedan tog alla tankar fart. Om tomten som inte finns och att man kanske är en aning tokig som tänker att tomtarna finns på loftet, och när man väl tänker att de är där måste man behandla dem väl. De kan ställa till så mycket om man inte gör det. Men det handlar om gårdstomtar och inte jultomtar.

Det här med att skriva önskelistor. Då måste tomten kunna läsa dem. Om inte får vi fundera över hur vi ska göra för att skicka listan över allt det vi önskar. Kanske vi kan göra en digital önskelista och lägga på tomtens hemsida med länkar till var tomten kan fixa prylarna så det blir som man vill ha det.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tomten finns i New York
  2. – Kan jag läsa Homeros för eleverna? Även om de inte förstår?
  3. ”Det barn väljer att läsa kan inte vara bra”
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Tänk om tomten inte kan läsa

Lässtrategierna vi använder oss av och lektionen där vi synliggör dem

Postat den 30/11/2014 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2014

Lektion:

Undersök strategierna vi använder oss av

och det kunnande vi äger

För många år sedan började jag undervisa ur ett mer undersökande perspektiv. Jag ville veta hur mina elever löste sin läsning. Därför frågade jag. Jag skrev också ned det jag upptäckte. Många av dessa upptäckter skrev jag om i Kiwimetoden, 2006. Idag är många saker aktuella för undervisningen. Och jag tänker att så är det. Frågorna vi hade då är lika aktuella idag. Vi måste alltid söka oss djupare ned i de frågor som rör läsning och läsförståelse. Därför kan vi fortbilda oss tillsammans med eleverna. Fråga, undra, tänka och ta med oss våra upptäckter till de pedagogiska samtalen. Nåväl. Jag prövade hur elever läste enskilda ord. Allt inleddes med ordet:

Ingenjör

Eleverna fick fundera över hur de läste detta ord. Strategierna var många.

  • bokstav för bokstav, bokstavera:  i + n + g + e + n + j + ö + r
  • att leta efter ett ord som man förstår: ingen + jör
  • olika sätt att dela upp orden; in + ge + nj + ör
  • slå upp det för att förstå vad det är för ord
  • be om ordet i sitt sammanhang för det är svårt att läsa det ensamt
  • osv

Lektionen resulterade i att jag synliggjorde för eleverna vilka strategier som var i bruk i vårt klassrum. Eleverna reagerade på att det fanns så många olika sätt att läsa ordet och kom att tala om strategierna och hur man kunde byta sin strategi mot en annan strategi. Frågorna blev många kring hur man förstår ord när man inte får dem i sitt sammanhang. Engagemanget blev stort i klassrummet. Eleverna bad om andra lektioner, andra ord, andra sammanhang där vi undersökte vilka strategier vi använde oss av. Jag började inte att lära ut strategier utan medvetandegöra de som redan fanns och jag lärde mig att strategierna kunde vara många också av undvikande slag:

  • jag hoppar över att läsa svåra ord
  • jag läser allt som står runt det svåra ordet och kanske jag förstår
  • jag behöver fråga någon som kan – både om hur man uttalar och vad det betyder

Mitt eget lärande i min undervisning tog fart och jag inkluderade ord, meningar och begrepp i varenda lektion jag delade med eleverna. Detta resulterade i att de blev nyfikna, engagerade och att de inte gav sig innan de förstått. Mångfalden av strategier lärde mig att undervisningen ser olika ut för olika elever.

– Vilka strategier har du för att lära av och genom undervisningen? Ja, så frågade jag.

För några terminer sedan diskuterade jag några begrepp med elever i årskurs nio. Begreppen var:

  • Kolahalvön
  • Nordkap
  • Berings sund

Detta är platser och de ska kunna prickas ut på en karta.  Orden innehåller andra uppgifter av generaliserande slag:

  • halvö
  • sund
  • nord

Vilket ger eleverna större förmåga att identifiera platserna genom att undersöka mer övergripande. Detta gjorde att eleverna kunde söka de specifika genom att förstå innebörden i det generella.

– Är det inte fusk, frågade en elev mig. Att lära sig så här? Man fattar ju mer om orden och då kanske det betyder att man fuskar …

 

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Vänd och vrid på allt
  2. Lässtrategier och vikten av att lyfta in dem i undervisningen
  3. De pedagogiska samtalen: DEN DÄR LEKTIONEN, den som bara var så där rätt …
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Lässtrategierna vi använder oss av och lektionen där vi synliggör dem