Elevens fråga – vad säger den mig?

Postat den 30/04/2020 av Anne-Marie Körling

ELEVENS FRÅGA – VAD SÄGER DEN MIG?

Jag skriver ner elevernas frågor. De intresserar mig. Jag har alltid skrivit ner elevernas frågor. Jag skriver om frågor i alla mina böcker men kanske främst i Undervisningen mellan oss, 2016. Jag studerar också om frågorna rör form eller innehåll. Observera att jag inte värderar frågorna som bra eller dåliga. Jag strävar efter att undervisningens innehåll ska väcka frågor och ser det som mitt uppdrag att vända elevernas frågor från formfrågor till innehållsfrågor. Formfrågor ska naturligtvis besvaras eller på annat sätt ingå i organisationen av undervisningen. Jag strävar efter att de så långt som möjligt försvinner och inte behövs. Men, och det är nog så viktigt att påpeka, barn och unga söker kontakt via frågor. Så inte alltid ställs frågor enbart för innehåll eller form. Frågorna kan också vara ett sätt att få kontakt med läraren. Kontakten är därför A och O. När en elev frågar:

– När är det rast?

Kan det lika mycket betyda att eleven vill ha någon slags kontakt med läraren. Därför ska alla frågor bemötas med intresse och visad närvaro.

Till formfrågor räknar jag frågor som rör:

När är det rast?
Kommer det här på provet?
osv

Till innehållsfrågor räknar jag de frågor som på ett eller annat sätt berör undervisningens innehåll. Dessa innehållsfrågor kan inledas på olika sätt:

Men … menar man då …
Jag fattar inte … hur tänker man då?
Vad betyder …
Kan man tänka så här …
osv

Jag är också varsam med svar då jag lyssnar till elevens fråga. Jag vill hellre låta eleven berätta mer om det eleven tänker. Så jag brukar ta fasta på något innehåll i frågan eleven ställt och säga:

– Du undrade om flaggornas färger? Berätta.

Ofta kommer då en längre berättelse som visar elevens kunskaper och funderingar. Frågan har något mer att säga mig.

Igår deltog jag på en lektion. Undervisningen var innehållsrik och engagerande. Eleverna ställde en del tysta frågor till varandra eller småpratade om det läraren pratade om. När vi ges möjlighet att lyssna till det ”prat” som kan upplevas och begripas som störande är det ofta inte alls något störande prat utan ett engagerande. Ämnet är intressant och eleverna vänder sig till varandra för att fråga eller påpeka om något läraren sagt. Vi kan därför tänka

– Nu behöver ni en minut eller två för att diskutera detta intressanta innehåll med varandra. Varsågoda!

Jag skrev ner följande elevfråga. Eleven ställde den till sin lärare och lärarens innehåll.

– ELEVENS FRÅGA:

Ofta är flaggor tredelade. Vad menas med det?

Vad är det jag ser i elevens fråga:

ordval/ordförråd: ofta, tredelade
påstående/reflektion: Ofta är flaggor tredelade.
generaliserande/antagande: Flaggor (flera) och ordet ”ofta” – Eleven har alltså sett flera flaggor och kan göra ett allmänt antagande.
kunskap/vetgirighet: Eleven vet/kan något och det synliggörs i elevens ingång till frågan ”ofta är flaggor tredelade” och därefter kommer frågan.
Frågans innehåll: Vad menas med det? Frågan avser symboliken och inte varför. Det är alltså ett annat innehåll som åsyftas än varför flaggor ser ut som de gör till hur kommer det sig och då i syfte med betydelse.
Språklig anpassning: Ordval och fråga är anpassad för mottagen och riktad mot lärarens undervisande innehåll.

Betydelsen/vikten av att elever ställer frågor:

I min bok Undervisningen mellan oss, 2016 skriver jag mycket om lärarens förhållningssätt till elevernas frågor. Jag menar också att frågemönstret måste förändras från att läraren ställer frågor som eleverna ska besvara till frågor som väcks genom undervisningens innehåll och därmed retar till kunskap och knyter an till tidigare kunskaper. Jag skriver i boken att ”Barn ställer tusen frågor. Eleverna lär sig att i skolan är det de omvända”.

Frågans livslängd

På elevernas frågor behöver vi inte alltid kunna svara. Däremot ska vi uppmuntra frågeställandets väg för lärande. Vi kan säga att frågan är intressant och låt oss fortsatt tänka på det du nu frågat om. Då lever frågan ett långt liv och hämtar nyfiket in sina svar. Frågor fungerar så. Därför är jag varsam med tanken om frågans livslängd. Mina svar på elevernas frågor kan därför avslutas med en fråga så att tankeverksamheten får fortsätta.

– Precis som du sa kan flaggor vara tredelade, dvs, om jag förstår dig rätt, ha exempelvis tre färger, tre symboler? Frågan är vad man vill säga med en flagga? Jag blir också nyfiken på vad tretalet kan betyda? Jag tänker vidare och tackar för din fråga. Den väckte tankar och jag vill fortsätta att tänka.

Svaret är en aning för långt men jag vill vara övertydlig med att visa att jag återger elevens fråga, tackar för att frågan också väcker min tankeverksamhet och ställer några frågor som också är svar så att frågan lever vidare som tanke och magnet.

Ja, det var något om elevens frågor.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

som också ger en idé till en omvänd undervisning:

_________________________________________________________

UNDERVISNING OAVSETT ÅRSKURS

SVARET ÄR GIVET men VILKEN ÄR FRÅGAN?

En rolig undervisning är att säga/skriva:

Så här lyder svaret.

Vilken är frågan?

Du kan exempelvis ta ett svar ur en bok:

– Jag hittar!

Vilka förslag har du/ni på vilka frågor som kan ha ställts. Och alla goda ting är tre. Ge därför tre förslag till vilken fråga som är besvarad:

Vi tror att frågan är:

Hittar du själv till klassrummet?
Jag blir orolig för att du ska komma rätt. Hittar du dit?
Vill du ha sällskap så att du hittar?

Ytterligare exempel:

Hon kommer inte hem förrän på lördag.

Ge tre förslag på frågor till svaret här ovan:

Vilken dag kommer hon hem?
Kommer hon hem på torsdag?
Skulle hon inte ha kommit hem redan på onsdag?

ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN och varför detta innehåll :

Om man har ett svar och ska ställa en fråga är det exempelvis meningsfullt att faktiskt hämta ord och innehåll ur de svar man har att utgå ifrån. Om man i svaret nämner en dag – som här ”lördag” betyder det att man i sin fråga kan nämna en annan dag – exempelvis ”måndag, fredag”. Ordet ”förrän” anger att hon väntas hem lite senare än vad man har trott. Därför blir frågorna också något som gör att vi måste förstå eller hämta in kunskaper om specifika ord.

Ha roligt och kittla tankeverksamheten tillsammans.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Publicerat i Frågekonsten, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska samtal, Undervisningen | Etiketter elevernas frågor, frågans längd, Frågor, Lärarförlaget, Undervisningen mellan oss | Kommentarer inaktiverade

Undervisning: Engelska och musik i klassikern PETER AND THE WOLF

Postat den 29/04/2020 av Anne-Marie Körling

Musiken som upplevelse och som i sig berättar. Låt eleverna möta denna klassiker som också visar vägen in i musikens värld. Jag fick lyssna på den här då jag var barn och jag kände med musiken. Jag visste hur farligt det var när en and och en varg var nära varandra.

Här har du innehållet i lektionen. Låt också elever i de lägre årskurserna ser. Låt dem förstå som de förstår. Berätta, prata och se om igen. Minns att upprepningen är en lärande möjlighet.

Här är film och berättelse. David Bowie läser och jag har lyssnat och njutit av berättelsen.

Peter and the Wolf written by Serge Prokofieff 1936.

This music and this tale is recognized as a little masterpiece.

It has successfully lead children and young people to good music.

Do you agree?
What is good music?
For how long ago was this work written?

I wrote down the beginning of the famous story.

Early one morning

Peter opened the gate and went out into the big green meadow.

On a branch of a big tree sat a little bird. Peter´s friend.

”All is quiet,” chirped the bird gaily.

Soon a duck came waddling around

She was glad that Peter had not closed the gate,

and decided to take a nice swim in the deep pond in the meadow.

Seeing the duck, the little bird flew down upon the grass,

settled next to her and shrugged his shoulders.

What kind of bird are you, if you can’t fly? he said.

To this the duck replied: What kind of bird are you

if you can’t swim? and dived into the pond.

They argued and argued, the duck swimming in the pond,

the little bird hopping along the shore.

Suddenly, something caught Peter´s eye:

he saw a cat crawling through the grass.

The cat thought:

”The bird is busy arguing. I´ll just grab him.”

Stealthitly she crept towards him on her velvet paws.

Follow the story to the very end.

Here are some words:

Uppgift: Uttala och översätt. Arbeta två och två.

meadow
pond
crawling
arguing
grab
towards
greedy
paws
immediately
grandfather
dangerous
forest
excitement
escape
meantime

Phrases and expressions

Uttala och översätt – arbeta två och två

pay no attention
no matter how
getting nearer and nearer
round and round
without the slightest fear
watching all that was going on
grabbing hold of
began to jump
and if one listened carefully

A PIECE OF WRITING:

What do you know about David Bowie?
What new words did you meet?
Please retell the story – write a little resumé

Have a nice day!

Please use a lots of polite words.

Anne-Marie Körling

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Musik, Ordförrådet | Etiketter 1936, David Bowie, instrumentkunskap, klassiker, ordförråd, Peter and the Wolf, Serge Prokofieff | Kommentarer inaktiverade

Gensvar från en lärare och jag blir glad:

Postat den 26/04/2020 av Anne-Marie Körling

Publicerat i Kollegialt lärande, Konsultation av något slag, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Undervisningen | Kommentarer inaktiverade

Åhörardag?

Postat den 26/04/2020 av Anne-Marie Körling

Då jag var elev fanns det något som kallades åhörardag. Då fick föräldrar komma och vara med under en skoldag. De satt längst bak i klassrummet och följde klassens arbete och lärarens innehåll och det egna barnets dag i skolan. Jag minns hur spännande det var att visa upp sig, klassrummet och vara stolt över läraren. Den där känslan av att så här ser min vardag ut och så här snäll är min lärare. Jag minns att man sträckte lite extra på sig och ville göra sitt allra bästa. Jag minns när mamma sa att skolan var fin, läraren var bra och jag såg ut att lära mig det jag behövde. Tryggare kunde jag inte vara som elev. Mamma höll om skolan och var trygg med att jag gick där jag gick.

Hej HOPP kära skola!
Anne-Marie Körling

Publicerat i Hinder för lärande, Innehåll hembrev, Klassrummet, Kollegialt lärande, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Relationer och vänskap | Etiketter åhörardag, skolminne, stolt över skolan | Kommentarer inaktiverade

En gammal pedagogisk förklaring om astma och andnöd

Postat den 26/04/2020 av Anne-Marie Körling

Jag fick ett svar från en som känt mig som barn och satt vid köksbordet hemma hos mig och mina barn. De ville veta hur det kändes att ha ett astmaanfall. Jag tog fram några sugrör och lät dem andas genom dem. Jag tror jag prövade med två sugrör och inte ett. Idag är jag ingen sugrörsvän så jag vet inte hur jag skulle gestalta samma sak idag. Men det här gjorde att barnen förstod och jag tror nog att de också tyckte det var skrämmande. Så mycket kraft krävs det att andas. Så mycket koncentration:

Din astma har satt spår även i mig (helt andra än dina dock). För knappt 30 år sedan förklarade du väldigt pedagogisk för mig hur det kändes när det var som värst. X och jag satt vid ett köksbord och drack saft med sugrör. Du sa att det kunde kännas som att andas genom ett sugrör. Inte dagens vanliga sugrör, utan de där smalasmala som man behövde två av för att få upp någon saft med. Jag får panik av tanken på att bara få andas genom det tunna röret. En bildlig förklaring som etsade sig fast i mitt minne och väcks till liv varje gång jag dricker något med sugrör.

Jag är så innerligt glad över att jag har upplåtit mig till forskning och utveckling. Jag har deltagit i framtagande av astmamediciner och jag har låtit forskare undersöka hur mat, i synnerhet mjölk och ägg, påverkar allergiutveckling. En studie som påbörjades för mer än 30 år sedan och som jag oförtrutet deltagit i utan avbrott eller avhopp. Också ett av mina barn har ingått i studien. När den avslutades blev vi uppkallade och fick ta del av innehållet samt erhålla tack för vår insats. Jag tänkte aldrig att jag skulle få tack. Jag tänkte att forskarna skulle ha det.

Idag finns mediciner som gör att besvären inte uppstår eller uppkommer. Att ha varit astmatiker sedan två-årsåldern har jag fått många kurer. Bland annat fick jag en hutt sprit för att slappna av när det var som svårast senare fick jag mediciner som var så starka att jag inte kunde skriva med skrivstil eftersom händerna darrade oavbrutet och dessutom gjorde mig lite argare än vad som var bekvämt för både mig och mina anhöriga. Sen kom ventolinen – åh – den var en välsignelse. Jag sov med den i handen, hade den alltid i fickan, alltid närmast och de gjorde mig fri att göra mer än det jag brukade kunna göra. Sen kom … och sen kom … och sedan många år är det fantastiskt att få vara en frisk astmatiker.

Men … den tål inte vad som helst … en förkylning kan bli mycket, mycket besvärlig.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter andnöd, astma, forskning, medicin, studie, utveckling | Kommentarer inaktiverade

Undervisning oavsett årskurs och språk: Ord och stavning

Postat den 25/04/2020 av Anne-Marie Körling

Till dig lärare!

Den här uppgiften kan man göra med alla elever. Börja med att skriva följande mening på tavlan. Den ska stå där när eleverna kommer in. De kommer att börja fundera och börja säga ord och räkna bokstäver. All undervisning börjar med det muntliga.

Det som står mellan linjerna kan du ge till eleverna. Men överge dem inte till ensamheten utan delta och närvara. Grubbla själv över ord och x antal bokstäver. Denna övning kan också göras på andra språk: Svenska, engelska, spanska, tyska, arabiska… osv.

Så här blev min undervisning:

Vi skrev över 100 ord tillsammans och var och en lika många.

________________________________

FEM BOKSTÄVER MEN VILKA ORD?

Fem bokstäver i boken/på tavlan/i sms:et.

Men vilka? Hur många ord kan du hitta som innehåller fem bokstäver/sex bokstäver.

GÖR UPPGIFTEN SÅ HÄR. Ha roligt när du gör den.

Uppgiften ska du göra på engelska. Alternativ till uppgiften är att du skriver svenska ord som innehåller fem bokstäver, ex ”vinka” och slår upp det på engelska. Arbeta gärna två och två. Ha roligt när ni arbetar. Uttala orden och skriv ner dem. Om det visar sig att ordet har fler bokstäver än fem behåll dem ändå eftersom det visar hur du tänkt. Så sudda inte ut men sätt ordet i en parentes.

FÖRSLAG: TA HJÄLP AV EN BOK och leta ord i den eller leta engelska ord på nätet och på din Ipad.

F E M B O K S T Ä V E R / F I V E L E T T E R S

Jag visar:

shine
dolls
frogs
stand
mouth
osv

Kanske att du hittar fler ord om du prövar med.

Jag visar:

S E X B O K S T Ä V E R

pillow
burger
mitten
books
friend
little
osv

GÖR EN EGEN UPPGIFT:

Har du förslag på antal bokstäver du vill pröva så gör avslutningsvis en egen uppgift.

Kanske du vill utmana dig med 14 bokstäver?
Finns det så långa ord?
Kanske är de sammansatta?

VAD SKA UNDERVISNINGEN GE DIG?

Det är viktigt att samtala om orden och vad de kan betyda, hur de stavas och hur du tänker om stavningen. Det här är en uppgift som både handlar om stavning och uttal. Det är viktigt att du skriver så många ord du kan hitta på själv, leta fram och inte ge upp för tidigt. Det finns ett oändligt antal ord som innehåller både fem och sex bokstäver.

Om du vill arbeta med svenska språket kan du göra det men då ska du översätta dina ord till engelska. Då kommer du upptäcka att engelska ord kan vara både längre och kortare än den svenska stavningen.

SKRIV EN BERÄTTELSE och låna av dessa ord, uttryck och meningar:

Skriv en berättelse som innehåller några av följande meningar/uttryck/ord.

Du väljer själv var du vill ha dem i din engelska text:

But we have a plan!
Mum phoned and had some pizzas delivered.
Make faces (göra grimaser)
Come clean (erkänna allt)
April fool (april, april din dumma sill)

HUR SKA JAG TÄNKA KRING UPPGIFTERNA?

Gör uppgifterna så noga du kan. Du hinner det du hinner. Det viktiga är att du får tänka, kommunicera och lära. Kanske hinner du att göra allt. Kanske hinner du att arbeta med fem bokstäver och gör ett noggrant arbete där. Då är det bra. Du ska lära dig. Inte skynda att göra uppgifterna. Jag ger uppgifter så att du kan och får arbeta vidare.

______________________________________________________________

Hej HOPP! hälsar

Anne-Marie Körling

Om du vill…

återge gärna hur undervisning blev? Jag är nyfiken på hur det blir för dig och dina elever.

En lärare skickade ett sms:

Så här blev lärarens undervisning:

Publicerat i Föreläsningar jag ger, Modellerna, Ordförrådet, Svenska, Undervisningen | Etiketter årskurslös, ORDbokspromenader och andra lekar med ord, stavning | 2 kommentarer

UNDERVISNING, Varsågod: När texten blir till bild

Postat den 24/04/2020 av Anne-Marie Körling

Jag läser just nu MITT HJÄRTA BORDE SLÅ NÅGONANNANSTANS av Mia Öström.

Hur jag tänker om BÖCKERNA jag läser:

Jag värderar sällan böcker som dåliga eller bra så något sådant kan ni inte vänta av mig. Jag kan tycka mycket om böcker men det håller jag för mig själv. Elever kan hindras att läsa om jag säger att boken är si eller så. Jag vill inte medverka till det. Elever kan finna innehåll som jag inte kan se eller behöva. Om jag sätter mig till doms över en bok kan jag hindra ett barn eller en ungdom att gilla den.

Hur som helst så recenserar jag inte böcker. Däremot lånar jag ur dem för att skapa undervisning. Och den är gemensam för både lärare och elever. Vi vet aldrig vad vi kan upptäcka eller hur vi förstår. Tillsammans börjar vi det lärande äventyret. Istället för att vara en bedömande lärare – delta och bli en medaktör och utveckla din nyfikenhet och närvaro.

Från text till bild

Det vi ska lyfta fram denna gång är när berättarens jag sitter i bilen tillsammans med sin pappa. De är på väg hem. Pappan är lantbrukare och bilen är fylld med allehanda ting som kan behövas i olika uppkomna lägen:

Baksätet är fullt med grejor: brunt omslagspapper, hinkar och filtar i en enda röra.

Det blir en bild. I baksätet kan man se olika saker huller om buller. Tänk att den som äger bilen är lantbrukare. Så du behöver tänka jordbruk och bonde.

Hur ser det ut i baksätet?
Vad, i relation till det redan nämnda, skulle kunna ligga där i baksätet?
Vad, skulle du vilja skulle ligga i baksätet?
Vad skulle du önska inte låg i baksätet?

Måla ut bilden med dina ord och ditt språk. Tänk på saker som hör ihop med andra människors görande och yrken. Låt säga att din pappa är läkare, sophämtare, brevbärare … ja välj vilket yrke du vill.

Vad finns i baksätet då?
Låna den kursiva texten som författaren har skrivit och följ den modellen.

Så här blir min text:

Baksätet är fullt med böcker: gamla trasiga böcker, kartonger, omslagspapper, blyertspennor, alldeles nya böcker, grönt omslagspapper, Dagens Nyheter och på toppen av allt ligger en ihopknycklad godispåse.

Man skulle också kunna tänka sig att man var på uppdrag och att man får titta in i en bil som är övergiven. Då har man förändrat genren och det kräver att man lägger till lite misstänksamhet inför det man ser.

Baksätet är fullt med tomma väskor, en hammare, en påse från McDonalds, gamla pommes frites och en blodig pappersservett. Det var den blodiga papperservetten som väckte min misstänksamhet. Kanske var detta bilen som de använde när de …

En annan bild är den som kommer när jagberättaren tittar ut från bilen:

Sedan bromsar han in mot vägkanten så häftigt att jag pressas mot bilbältet.

Kolla!

Han pekar mot ett kalhygge som breder ut sig utanför vägen. Bara några meter bort står en älgko och en kalv, blick stilla.

Såna där finns inte i Amsterdam, säger farsan nöjt och vevar ner rutan så att jag kan känna den fräna doften av myr och barr.

Älgarna ser rakt mot oss, liksom uppfodrande. Som om vi gått in hos dem utan att knacka Så ruskar de på sig och fortsätter över hygget, in i skogen. De tunga kropparna rör sig obehindrat över kalhygget, två svävande berg.

Frågor/tankar:

Vilka meningar kan översättas till en bild, ett fotografi?
Förslag till översättning från text till bild: Måla/rita/skissa den bild du ser framför dig eller leta efter en bild på nätet som du tycker motsvarar texten. Minns att källhänvisa och spara länken till just den bild du valt ut.
Förklara hur och vad du fastnade för och vad som gör att bild och text hör ihop.
Samtala om det ni ser och varför ni ser det ni ser? Kom ihåg att vi lär när vi delar våra tankar med varandra. Det finns inget rätt eller fel utan bara tillförande innehåll som breddar vårt tänk.

Minns att vi ser olika på samma saker och minns att ju fler sätt vi uppmärksammar saker och ting på desto mer utvecklas vi att tänka och uppfatta.

En bild från Uppsala Nya Tidning – räcker det som uppgift? Diskutera i klassrummet?

Läraren modellar (också osäkerhet och gissningar)

Min bild hör ihop med texten på detta sätt:

Det är ett fotografi av två kalvar och en älgko.
Jag vet inte vad kalhygge men jag tog ett fotografi som visar mossa och stenar och lite skog. Jag tror det kallas för en glänta i skogen.
Hjälp mig att formulera mig? Vad tycker ni elever samspelar med text och bild?

Detta med att skriva och nobelpristagarens syn på språk:

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer skrev så här:

Jag stöter på spåren av rådjursklövar i snön.

Språk men inga ord.

Älgar skriver också in sig om underlaget tillåter.

Älgens spår är också möjliga att läsa. Frågan är – hur hittade jag denna illustration? Vilka är mina sökord? Hur hittar du till den bild jag fann?

Lärarens förhållningssätt och delaktighet

Ha roligt både i undervisningen och i upptäckterna ni gör tillsammans. Tänk att skolan är generös och att man i skolan får lära sig och inte genast måste tro att man måste kunna. Vi lär oss av innehåll och genom att härma. Så härma författarnas sätt att skriva. Skriv själv. Och kära lärare – Hur ser din bild ut? – och när du exemplifierar – låt din undervisning vara allt annat än perfekt. Då modeller du hur man gör när man lär sig och vad man lär sig när man delar med andra.

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

_____________________________________________________________

Förslag till nästa undervisning:

Skriv en text utifrån din bild. Lek med tanken att det var den texten som gick att läsa i MITT HJÄRTA BORDE SLÅ NÅGON ANNANSTANS.
Läs varandras texter och njut av mångfalden som ni bidrar med.
Fundera över varför man säger KALV, KO, TJUR om älgar och vilka andra djur vi benämner så?
Varför benämner vi dem så?
Vad menas generellt?
Hur används begreppet specifikt?
Vilka likheter finns mellan älg och val?
Vilka källor kan man använda?
Vilka källor bör man inte använda?
Vilken kritik har du rörande min källkritik och källanvändning – ge synpunkter, förslag och ge exempel på hur du anser att källor ska anges och beskrivas.

En bild från Uppsala Nya Tidning – räcker det som uppgift? Diskutera i klassrummet?

Innehållet i undervisningen blir då mer generell. En valko, en valkalv. En ko, en kalv, en tjur. Varför får de dessa beteckningar? När använder vi ordet ko mer generellt? När använder vi ordet ”ko” mer specifikt? Vad har de gemensamt? Det handlar om däggdjur men det behöver vi inte genast berätta. Börja med frågan:

HUR KOMMER DET SÄG ATT EN VAL KAN KALLAS KO?

_____________________________________________________________

Om du vill läsa mer om hur jag undervisar och speciellt om blåvalen och hur man låter undervisningen pendla mellan generellt och specifikt välkomnar jag dig att läsa mina böcker, kanske främst dessa om jag ska referera till detta innehåll:

Nu ler Vygotskij
Undervisningen mellan oss
Textsamtal och bildpromenader

Publicerat i Bildpromenaden, Boken i undervisningen, Källkritik och undervisning, Kollegialt lärande, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Undervisningen | Etiketter älgkalv, älgko, däggdjur, fotografi, Gilla böcker, kalv, ko, Mia Örström, Mitt hjärta borde slå någon annanstans, nobelpristagare, Nu ler Vygotskij, studera bild, teckning, Textsamtal och bildpromenader; Lärarförlaget, tjur, Tomas Tranströmer, underlag, Undervisningen mellan oss, Uppsala Nya Tidning, välja, valkalv, valko | Kommentarer inaktiverade

Anne-Marie Körling