”Faran med att planera”

Postat den 15/01/2015 av Anne-Marie Körling

Vi var på promenad i skolan. Jag som besökte den. Läraren som visade mig runt. Jag tittar noggrant. In i glasskåp där uppstoppade fåglar blickar ut, i glasskåpen där vinsterna och pokalerna står och så det där glasskåpet där de skapade alstren finns och …

– Vad är det där? frågar jag och pekar på en slags vit hård massa med en gaffel i.

Det var läraren som planerat för gipset som skulle användas senare under dagen. Det som eleverna skulle få göra avtryck i. Den stenhårda planeringen. Att gipset brann några sekunder senare … och kvar lämnades denna påminnelse.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Ord och begrepp – ta bara ordet gaffel
  2. Inga inplanerade händelser idag
  3. Snö – och kärlek
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för ”Faran med att planera”

Tänka med tonerna

Postat den 10/01/2015 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2014

 

Jag minns hur eleverna efter ett prov i något ämne kom till musiken. Där spelades indisk musik. De satt alldeles tysta. Lyssnande. Och det lugnet. Att lyssna länge. Tänka med tonerna. Nästa lektion frågade eleverna efter musiken igen. Den där musiken som spelades förra gången.

– Var det Mozart eller någon musik från något land? Får vi lyssna igen?


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bert Jansch – Tack för all musik – här är till Jo!
  2. Musikens ”mäktiga vågor” i klassrummet
  3. Svend Asmussen på vår gymnasieskola
Publicerat i Musik | Kommentarer inaktiverade för Tänka med tonerna

Bildämnet: Hur tänker vi kring det?

Postat den 10/01/2015 av Anne-Marie Körling

Körling ritar 2014

Hej Ann-Marie!
Jag skulle så gärna vilja höra om dina tankar om de estetiska ämnena, jag går nu bildlärarutbildningen och är den enda från 4-6 lärarna som valde den inriktningen då vi ”skrämts” med styrt att de inte ger jobb och att mer eller mindre får verkligen känslan av att det inte anses viktigt från politikers sida då vi hade en föreläsning med en aktiv lärare som sa att de i F-3 nu har 30 min bild i veckan. Det är så skrämmande. Hur hinner man behandla läroplanen på 30 min? Hur har man ett bildsamtal med ett 30 elever på 30 min? Man hinner knappt plocka fram vattenfärger och tillbehör i en årskurs 1 tex.
Jag tycker det är så oerhört viktigt att eleverna får utlopp för sitt bildspråk och för dem som tampas i andra ämnen att få en fristad i ett övningsämne.. håller du med mig? behöver din inspiration då jag känner mig ambivalent och lämnad in i framtiden som bildlärare !! Tack för en bra blogg !

Så här tänker jag. Jag hoppas att fler ger sina synpunkter på din fråga och dina funderingar. 

Fick detta meddelande på min blogg. Jag oroas också en aning för hur vissa ämnen är högre värderade än andra trots att de finns i en nationell plan för vad skolan ska ge eleverna. Om vi tittar i tidningar, böcker och hur vi människor formulerar oss så är bilden en avgörande del av vår kommunikation. Hur vi förstår bilder och hur bilderna kommunicerar med oss en viktig del av att delta i kommuniktion och i samspelet. Det handlar inte om att ge eleverna kunskap om hur att måla, teckna, rita utan hur att förstå sitt språk och hur att förstå andras. Allt mer av kommunikationen handlar om manipulation och där är bilder en del av det vi först möter och det vi först omedvetet eller medvetet påverkas av.

Att utveckla sin förmåga att skapa bilder för lust och för mening handlar om att det finns både tid, lärare, en tillåtande miljö och med alla möjligheter att utforska färg, penslar, tekniker och få pröva efter att se modeller och gestalta självständigt och utforska sitt eget bildspråk. Att vara skapande i bild är en kreativ process och den är arbetssam. Jag minns min egen bildutbildning som krävde mer av kognition, känslor och mödosamt skapande än jag själv trodde. Jag vet att jag var slut efter några timmar i bildsalen, trött på ett annat sätt än i andra lektioner. Jag var känslomässigt involverad i hur jag målade, tecknade och utforskade. Inget kunde betraktas som skräp eller som oviktigt. Allt hade någon slags innebörd.

Att förstå bilder är en stor undervisningsuppgift. Att sätta samman text och bild kan visa läraren hur eleven förstår texten och bilden. Det är många kunskaper som flätas samman då eleven väljer bilder för att illustrera en text. Man kan ställa många frågor till eleven rörande val av illustration eller fotografi. Elever har berättat hur de letat igenom bilder och hur de måste kunna något om innehållet för att välja illustration. Titta på hur tidningar använder bilder och fotografier. Fotografierna är i många olika genrer. De har syften och de har avsändare. Det finns en värld att utforska kring den negativa bilden, dvs, det som inte syns i bilden men som krävs för att bilden ska kunna bli till; fotografens val av plats, fotografen själv och vad som kan vara runt omkring det som inte visas men som ändå påverkar bilden.

Mycket i bildämnet handlar om kommunikation och om skapande. Det finns mycket språk att hämta om vi berättar oss in i bilderna. Jag hänvisar till bildpromenaden.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Bildpromenaden: Vad ser vi, tänker vi och hur påverkas vi?
  2. Ordning och reda – men hur tänker vi?
  3. Tystnad kring text och hur vi undviker det viktiga – att förstå
Publicerat i Bildpromenaden, Föreläsningar jag ger, Fotograferingen, Källkritik och undervisning, Konsultation av något slag, Lärarens språk, Lektioner och lektionsförslag, Pedagogiska samtal, Styrdokumenten, Undervisningen | 2 kommentarer

Känslorna är inom ramarna för berättelsen

Postat den 10/01/2015 av Anne-Marie Körling

Körling ritar 2014

Jag gråter då jag läser. Jag läser sista kapitlet och jag känner lättnad och glädje. Jag gråter för att jag blir lycklig. Sen tänker jag att jag ligger där i min egen soffa, långt ifrån det äventyr jag tagit del av. Utanför faller snön och vinden kastar om från ett håll till ett annat. Men läsningen gav mig sommaren. Jag kände myggbetten på benen och texten berörde mig långt därinne, längst där inne. Jag gråter för att jag delar livsödet med den jag läser om. Jag känner lättnad för att jag önskar lättnad åt den jag läser om. Orden och meningarna sätter igång mina känslor. Inte en mening. Alla meningar ihop. Hela bokens innehåll summeras i de tårar som rinner nedför mina kinder på de sista sidorna.

Känslorna! De jag får tillgång till. De boken ger mig att känna. Och allt inom ramarna för innehållet. Sorgen, glädjen, skräcken, förvåningen är inom bokens ramar och berättelse. Det är mina känslor. Det är inte bokens känslor. Mina egna. Alldeles, alldeles egna.

Jag stannar vid det. Där mina känslor väcks är min historia också berättad. Jag har fått en spegel. Kommunikationen är mellan bokens innehåll och mig. Min livsberättelse är min egen. Tårarna mina egna.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Jag högläste ur min bok ”Läraren inom mig”
  2. Två koppar kaffe och boken ”Lever du?”
  3. Den mest underbara berättelsen om att läsa böcker
Publicerat i Barns rättigheter, Boken i undervisningen, Kommunikationen, Litteratur och läsning | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Känslorna är inom ramarna för berättelsen

Få grepp om henne

Postat den 10/01/2015 av Anne-Marie Körling

Körling fotograferar 2014

Jag var välklädd. På gott humör. Jag var på väg ut på promenad. Skulle möta några på andra sidan bron. Ansiktet ordnat. Köksbordet såg fint ut då jag gick. Jag kände mig upprymd. Lätta steg. För mig lekte livet en kort liten stund. För livet leker inte ständigt. Det är inte så livet är. Och vad som sker i livet är inte enkla saker, sällan räkmackor utan oftast svårigheter, stunder av lycka, få stunder av lycka och ibland så är livet just där man själv är. På promenad. En stund där allt tycks vara gott.

Jag såg det genast. Flickan på andra sidan. Det såg märkligt ut. Precis då jag insåg att hon tänkte hoppa från bron började jag springa. Jag hoppade över ett staket, höll upp händerna mot bilarna som körde i hög hastighet och jag lyckades komma över alla filer och nå fram till flickan.

Jag vet inte vad jag gjorde. Inga tankar om vem jag var fanns inte inom mig. Inte heller någon tanke om vem hon var fanns där heller. Det handlade om en enda sak. Få grepp om henne. Jag har ingen aning om vad jag gjorde för att få henne över staketet. Den styrkan kände jag inte i mig själv. Det järngrepp jag tog visste jag heller inget om. Då vi båda var på rätt sida fick jag brotta ned henne, lägga mig över henne, hålla fast hennes armar och låsa hennes ben. Hon var stark. Jag var för en stund starkare. Jag hade min kind nära hennes kind. Jag talade lugnande. Sjöng en sång. Hon försökte bita sig loss. Jag tvingade ned huvudet mot asfalten. Mitt huvud vilade tungt mot hennes. Min röst viskade lugna ord. Höll hennes armar fast. Hennes ben låste jag under mig. Hörde sirenerna. Då kunde jag för en liten stund tänka om situationen. Hjälpen. Vi skulle få hjälp.

Hjälpen kom. Ambulansförarna tog vid. Polisen tog vid. Jag stod kvar. Smutsig. Blodiga knän. Trasiga strumpor. Ingen frågade mig om något. Och plötsligt var solen tillbaka igen. Flickan borta i ambulans. Polisen lämnade platsen. Jag gick över bron. Stum. Jag minns att jag höll min kind mot hennes. Jag minns att hon var späd. Ett barn. En liten varelse som tänkte hoppa.

Känslorna kom ifatt då jag satt på en bänk. De jag skulle träffa såg mig där. De frågade mig vad som hade hänt. Jag var smutsig i ansiktet. Och jag skakade. Någon gick förbi mig. Allt var overkligt då jag hörde någon fnysa åt mig:

– Djävla alkis.


Inlägg som berör samma teman:

  1. – Vad säger hon?
  2. Begravningen
  3. Människan!
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Etiketter , , | 2 kommentarer

Lektionsförslag: Skriva efter en modell

Postat den 10/01/2015 av Anne-Marie Körling

Astrid Lindgren skriver i Rasmus på Luffen, 1956, s. 141

”Ingen finns som kan hjälpa honom. För de gråa stugorna är tysta och övergivna, deras fönster är döda och tomma. Ingen vänlig hand öppnar en dörr i den blåsiga sommarnatten, ingen vänlig röst ropar genom ett öppet fönster: ”Kom in här, så ska vi gömma dej.”

Vi kan använda detta stycke och hitta på egna berättelser som vi skriver ihop.

”Alla fanns där runtomkring honom. För de röda stugorna var vakna och befolkade, deras fönster stod öppna och gardinerna rörde sig lätt i vinden. Händer öppnade dörrar i den stilla morgonen, alla ropade vänligt genom öppna fönster: ”Kom in till oss, så ska vi servera dig morgonkaffe.”


Inlägg som berör samma teman:

  1. Skolstart: Gråter fröken?
  2. Alfons Åberg lektion – en modell för kreativ språklektioner
  3. Min farfars sång, Turkiet och jag i en taxi
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag | Kommentarer inaktiverade för Lektionsförslag: Skriva efter en modell

Böckernas kapitel är utmärkta att skapa ordberikarundervisning genom

Postat den 09/01/2015 av Anne-Marie Körling

S K A P A    L E K T I O N E N    U R    B O K E N

Ta en skönlitterär bok. Ta en faktabok. Ta en bok. Gå igenom boken och skriv ned bokens kapitel. Jag visar ett exempel:

K A P I T E L    U R    E N    B O K

  • Ludvig får något i ögonen
  • Ludvig spelar Beethoven
  • Ett förlorat hjärta
  • Ska vi vara tillsammans nu?
  • Det måste vara på allvar
  • Hur visar man att man tycker om någon
  • Blommor kan man ge till vem som helst
  • Man ska spela med hjärtat
  • Det är något särskilt med mamma
  • Mjukglass och flipperspel
  • Ludvig ser på sina gamla saker med nya ögon
  • Vid flotten ännu en gång
  • Hjärtats melodi

Detta är kapitel i en bok. Jag skulle inte genast berätta vilken bok. Jag skulle gå igenom varje indelning som vore den en mening och inte genast berätta varför eller i vad. Elevernas skulle också få titta på alla meningar och se vilka som hör ihop på ett eller annat sätt och där finns inga rätt eller fel. Det är eleverna som kan hitta samband utifrån deras tankegångar. Då vi inte förstår eller kan följa med dessa tankegångar ska vi inte hindra eleven från att utforska det eleven utforskar utan be eleven berätta mer.

Nåväl. Lektionen är berättande, språkutvecklande och eleverna får delta, tänka och samtala.

Nästa moment, kanske inte under samma lektion, utan vid ett senare kan vi titta närmare på varje kapitel.

K A P I T E L och F R Å G O R

Ludvig får något i ögonen

Frågor som vi kan ställa är: Vad vet vi om Ludvig? Vad kan man få i ögonen? Vad händer då man får något i ögonen? Vad vet vi nu om Ludvig? Vad kan ha hänt Ludvig? Vad måste Ludvig göra? Hur känner sig Ludvig?
Ludvig spelar Beethoven

Frågor vi kan ställa: Vad kan vi lägga till i vår berättelse om Ludvig? Vilket instrument kan Ludvig spela? Vad vet vi om Beethoven? Vad är det för slags musik Ludvig spelar? Varför spelar Ludvig Beethoven?

Ett förlorat hjärta

Frågor vi kan ställa: Vilka föreställningar ger ordet hjärta? Ett förlorat hjärta – vad menas med det? Hur förlorar man ett hjärta? Har denna rubrik med känslor att göra? Har denna rubrik med något faktiskt att göra? Hur kan vi tolka de här tre orden? Tre ord kan säga mycket – vad säger de här orden oss? Hur tänker vi?

Ska vi vara tillsammans nu?

Frågor vi kan ställa: Vad är det för skiljetecken? Varför använder man det i en rubrik? Vem kan ställa frågan? Vilka är vi? Hur många involverar den här frågan? Finns det något i frågan som säger oss att frågan har ställts tidigare? Vad vill den som frågar? Vad menas med att vara tillsammans?

Det måste vara på allvar

Frågor vi kan ställa: Vad gör ordet måste med innebörden? Vad menas att det är på allvar? Hur vet man att något är på allvar? Hur vet man när det inte är på allvar? Om det är flera inblandade hur kan man förstå att det är på allvar för alla? På vilket sätt hör det här kapitlet ihop med de övriga kapitlen? Vem säger det här?

Hur visar man att man tycker om någon

Frågor vi kan ställa: Den här rubriken har inget skiljetecken, om vi fick påverka vad skulle vi välja för skiljetecken? Hur besvarar vi den frågan som ställs oss? Hur visar man att man tycker om någon? Hur skulle man vilja visa? Om man är blyg hur gör man då? Hur blir man vän med någon?

Blommor kan man ge till vem som helst

Frågor vi kan ställa till den här rubriken: Vilket skiljetecken skulle vi kunna använda här? Vem får blommor? Varför ger man blommor? Vad betyder att vem som helst kan få blommor? Hur skulle vi kunna formulera en fråga till den här rubriken? Om någon svarade oss med ”Blommor kan man ge till vem som helst” – hur skulle dialogen se ut?

Man ska spela med hjärtat

Frågor vi kan ställa: Varför använder man ordet ska? Hur spelar man med hjärtat? Vad står hjärtat för? Kan man lyssna med hjärtat? Hur spelar man med hjärtat? Vad menas med att spela med hjärtat? Kan man spela med hjärnan? Vad är det man spelar? Hör den här rubriken ihop med någon annan rubrik och på vilket sätt?

Det är något särskilt med mamma

Frågor vi kan ställa: Ordet särskilt gör något med hur vi ska förstå mamman? Vad vet vi om mamman? Vad kan vara särskilt med henne? Vad händer om vi skriver ”Det är något med mamma” och vad blir det för skillnad på betydelsen om vi skriver ”Det är något särkilt med mamma”?

Mjukglass och flipperspel

Två ord. En med smak i. En annan ett spel. Vad kan vi skapa för frågor då? Vilken plats kan det vara? Vilken tid kan det här utspela sig? Vilken smak på mjukglassen? Var finns flipperspel? Vad är detta för spel? Hur spelar man det? Vilka ord hör ihop med flipperspel? Vilka ord hör bara ihop med att spela flipper? Vilken erfarenhet har vi själva av mjukglass och av flipperspel?

Ludvig ser på sina gamla saker med nya ögon

Frågor vi kan ställa; Ludvig, vad vet vi nu om honom? Vad är det för gamla saker han kan upptäcka och se på nytt? Vad är det som händer när man ser något nytt i det man har haft och är gammalt? Orden gamla och nya vad berättar de? Vad innebär det att få nya ögon? Hur hör detta kapitel ihop med det inledande kapitlet där Ludvig hade fått något i ögonen?

Vid flotten ännu en gång

Frågor att ställa: Vad är en flotte? Vad kan man göra vid en flotte? Hur många gånger kan man ha varit där om man ska dit ännu en gång? Vilken är platsen?  Varför ska man gå tillbaka dit? Vad gör att man går tillbaka till en plats flera gånger? Om man är på en plats många gånger vad kan man hitta eller glömma på en sådan plats?

Hjärtats melodi

Frågor på denna sista rubrik: Hur hör hjärta och musik ihop? Vad är det ord inte kan säga? Vad kan musik uttrycka? Vilka känslor kan finnas i rubriken?

O R D E N

Vi kan också samla in ord som vi tror ska finnas med i kapitlen:

Ludvig får något i ögonen

  • ögon
  • smuts
  • sjuksköterska
  • ont
  • sand
  • osv

Ludvig spelar Beethoven

  • piano
  • gitarr
  • noter
  • pianolärare
  • klassisk musik
  • pop
  • hip-hop
  • pianostol
  • orgel
  • flygel
  • tangenter
  • strängar
  • osv…

Ett förlorat hjärta

  • hjärta
  • sorg
  • kedja
  • kompishjärta
  • osv

Ska vi vara tillsammans nu?

  • kärlek
  • bästis
  • fråga
  • vänta
  • svar
  • osv

Det måste vara på allvar

  • skoja
  • luras
  • allvarligt
  • skratt
  • bus
  • retas
  • osäker
  • osv

Hur visar man att man tycker om någon

  • presenter
  • brev
  • skriva
  • sms
  • fråga
  • kärlek
  • kompishjärta
  • bästis
  • fråga
  • osv

Blommor kan man ge till vem som helst

  • presenter
  • köpa
  • ge bort
  • osv

Man ska spela med hjärtat

  • känslor
  • kärlek
  • hårdrock
  • ilska
  • sorg
  • trumma
  • osv

Det är något särskilt med mamma

  • ovanligt
  • hemligheter
  • gör sig fin
  • glad
  • pappa
  • barnen
  • osv

Mjukglass och flipperspel

  • chokladsmak
  • pengar
  • bensinmacken
  • kompis
  • tävla
  • strut
  • glassmaskin
  • smälter
  • osv

Ludvig ser på sina gamla saker med nya ögon

  • nalle
  • ensam
  • tänka
  • glasögon
  • rum
  • skrivbord
  • lampa
  • hemma
  • osv

Vid flotten ännu en gång

  • bada
  • flyta
  • badstrand
  • klippor
  • vatten
  • sommarlov
  • om igen
  • tjata
  • osv

Hjärtats melodi

  • kärlek
  • känslor
  • vara glad
  • mötas
  • kompisar
  • ihop
  • vara kär
  • sjunga

B O K E N

Sist ska vi presentera boken. Det är den vi har närmat oss. Nu är vi nyfikna på hur den berättas av Ulf Stark. Var spelar de flipper? Vilken smak är det på mjukglassen? Vilka blir kära? Vad händer med mamman? Vilket instrument spelar Ludvig? Vad är det för hjärta?

Här är boken; Guldhjärtat av Ulf Stark, 1996

H Ö G L Ä S N I N G S B O K

Jag har högläst denna bok för många klasser och i olika årskurser. Den tar 90 minuter att läsa i sin helhet. Undervisningen jag givit er här ska samspela med eleverna. Ju fler erfarenheter eleverna gör av denna undervisningsform och innehåll desto längre kan ni hålla på.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Pedagogiska reflektiva frågor kring det som är, var eller ska bli gjort
  2. Vid summering av text: Fyra frågor att ställa sig
  3. Det vi kan göra för framtiden är att planera undervisningen
Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Böckernas kapitel är utmärkta att skapa ordberikarundervisning genom