Kolla källan och källkritik – vi ska börja från början!

Avgjort viktigt detta. Vem är källan? Var är den? Hur kommer det sig att just den blev en källa? Hur använder vi källan? Vad menar vi med kritisk? Hur ser källkritik ut? Vilket är syftet? Kolla Källan, varför då?

Frågorna ska vara många. Jag kan konstruera fler frågor kring dessa undervisningsuppdrag och ansvarsutbildare vi lärare är. Detta viktiga moment ska in redan i … vågar jag säga förskolan? Jag prövar att göra det.

Jag tänker mig en progression så här:


L Ä R A R E N S    M E D V E T E N H E T

Vi måste börja med profession. Lärarens medvetenhet. Den är a och o. Det betyder inte att läraren måste veta mer om källan än eleven men läraren måste medvetet ställa reflekterande frågor om källan och förhålla sig kritiskt till dem.

Kritik betyder inte avvisande, argt, förnekande eller något åt det hållet. Kritik handlar om att göra värderingar, förstå syftet med varför saker och ting förmedlas just då och i den form som det presenteras på. Kritik handlar om att ställa sig frågande och diskuterande. Genom en lärares förhållningssätt lär sig eleverna. Genom en lärares omedvetenhet lär sig eleverna också. En lärare kan väckas in i medvetenhet genom en elevs frågor. Och det är ett nyttigt uppvaknande. Elever som frågar stör inte undervisningen, de påverkar den.

Så Kolla källan och källkritik betyder att läraren själv kan ställa sig frågor:

  • medvetandegör jag mina frågeställningar för eleverna?
  • synliggör jag mitt förhållningssätt till källor?
  • syns min kritiska hållning i den dagliga verksamheten?
  • hur inkluderar jag källkritiken i undervisningen?
  • hur talar jag om det flöde av information som omger oss?
  • vad vet jag om elevernas kunskaper?
  • hur utvecklar jag min förmåga att såväl ställa mig kritisk som att skapa ett förhållningssätt så att detta inkluderas i min undervisning?
  • varför bör jag vara kritisk?
  • hur ser det ut från avsändarhåll?
  • kan vi tänka oss en levande diskussion om vem som vill mig något och varför?


Jag tänker mig en progression:

ALLTID TALA OM FÖRFATTAREN – ILLUSTRATÖREN – FOTOGRAFEN – KONSTRUKTÖREN

Varje bok vi läser ska vi tala om författaren. Varje bild vi tittar på ska vi tala om fotografen. Vid varje illustration ska vi tala om illustratören och konstnären. Det är att föra in de avsändande. Jag gör detta mycket medvetet. De som sänder in till oss ska få kött och blod. Då jag relaterar till texten gör jag det också medvetet: Författaren xxx har valt att, illustratören xxx plockade nog fram detta ur texten och valde att illustrera just detta… jag undrar om illustratören xxx fick texten först eller om författaren xxx fick illustrationen att skriva om. Jag talar aldrig om boken vi läser. Jag talar om Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump. Jag undrar alltid om Astrid Lindgren kände illustratören Ilon Wikland då hon … Varför skrev hon om Ronja Rövardotter?

Matematikboken kan stå exempel för all den kurslitteratur vi använder oss av i skolan vars författare vi döljer genom att inte tala om dem. Låt oss tänka att vi har en årskurs fyra som har fått en matematikbok. Bara den kritik vi bör utveckla till just detta val av matematikbok. Hur gjorde vi lärare? Varför valde vi den här? Vad gjorde att vi valde just denna bok? Vilka val hade vi att göra? Mellan vilka böcker stod valet? Vad visste vi lärare om författarna bakom matematikboken? Vilken teori omsluter matematikboken? Hur ska eleverna förstå samspelet med andra författare av matematikböcker? Vad väljer man att illustrera i en matematikbok? I vilket syfte? Vad behöver eleverna få veta om de val vi har gjort? Vet eleverna om att det finns andra matematikböcker?

Den kritik vi kan utveckla handlar om att kanske ta två matematikböcker och utveckla samspelet mellan dem? Hur väljer författaren xxx att åskådliggöra skala och hur gör författaren UUU att göra samma sak. Skillnader och likheter? Vilket språk är lättast? Vilket språk är tydligast? När gavs matematikboken ut? Vad gör utgivningsdatumet med innehållet? Betyder utgivningsåret att boken är mer aktuell? Hur vet vi i så fall detta? Vilket är förlaget? Vad betyder ett förlag? Är boken översatt?

Ur ett demokratiskt perspektiv är det ju rimligt att få veta något om den bok man väljer att undervisa med och tillsammans ur. Jag ser författarna som medaktörer, konstnärerna som medaktörer och tycker därmed att de ska bli omnämnda och diskuterade som verkliga insändare i våra klassrum. Då vi talar matematik med våra elever bör vi kanske säga att ”den här matematikförfattaren xxx har valt att lösa problemet på detta sätt” och hålla ett medvetet perspektiv om att texten är avsänd.

A V S Ä N D A R A N S V A R    O C H   M O T T A G A R A N S V A R

Undervisning om ansvaret om texten, fotografiet, bilden, illustrationen, teaterstycket är viktigt. Detta modellas tydligast och bäst genom att undervisa ansvar om elevernas egna texter. Elevens skrivande är ett avsändarskrivande och frågan är om det ska vara endaste en som ansvarar för mottagandet. Om jag som lärare är den enda läsande mottagaren tycker jag att vi har förvaltat skrivandets konst felaktigt. Den enda gången jag är ensam mottagare av en text är då jag är försändelsens mottagare, alltså att eleven skriver ett personligt brev till mig eller ansöker om ledighet och jag är den som kan besvara den förfrågan, i övrigt är texter, sagor, dikter i – antingen en process eller i en publicering. Är texten i publicering är jag och klassen, föräldrarna och alla de andra mottagare av texten, är texten i process är kamraterna gensvarare, frågande, stöttande och medaktörer och jag som lärare likaså. Så ser jag på textproduktion. Texterna ska ha en mottagare. Om jag är mottagare till en text är jag en ansvarig mottagare. Jag bör alltså….

återkommer…. ska fika och tänka…

F R Å G O R

Vi lärare ska vara tacksamma att eleverna ställer frågor. Alla frågor elever ställer är frågor som pekar på deras vilja att lära. Det är kanske ibland så att vi ställer oss aviga, blir störda, tror att frågorna är menade att skada undervisningen, men alldeles för ofta är det mer frågor av det slag att de är just undrande, något kritiskt fundersamma, frågor som mynnar i att eleven vill förstå eller kanske ifrågasätter. Om vi tar emot dessa frågor som just detta är vi också i färd med att fundera i kritiska banor tillsammans med eleverna. Jag är rädd för det klimat där eleven ställer frågor men får uppleva att frågorna inte besvaras, lyfts fram utan mer stör läraren och tas emot som kritik på undervisningen. Jag tror inte att det är så… däremot tror jag att det kan utvecklas till att bli så.




Jag har undervisat om källkritik i många, många år. Mina elever ställer sig undrande om de har haft mig som lärare. Denna undran ska utvecklas och utmanas, uppmuntras och undersökas.

F R Å G O R    S O M   U T V E C K L A R

Det kan också vara en källa till glädje att veta något om källan.

Jag uppdaterar detta inlägg senare idag, nu är klockan 07.00 och jag måste avsluta… Det är också en slags källa. Tiden, avsändaren, platsen. Ni är här på min blogg, detta inlägg är skrivet mellan 06.00 och 07.00 och det är jag, Anne-Marie som sänder detta.

Anne-Marie

This entry was posted in Barns rättigheter, Frågekonsten, Matematikundervisning, Misstagen, Pedagogik, Skolorden, Skolrättigheter, Styrdokumenten, Värdegrunden and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

9 Responses to Kolla källan och källkritik – vi ska börja från början!

  1. Mats says:

    Vi riskerar alltid att ramla ner i den kunskapsteoretiska brunnen och när barnen till sist upptäcker magin i frågan:
    – Hur vet du det?

    Då börjar undervisningen på allvar!

    Så min fråga är: Hur vet du att just du skrev detta klockan sju?

    Filosofi har dels en praktisk sida (vi gör rimliga antaganden) men också den där svindeln i att egentligen inte vara riktigt säker på någonting!

    Ha den bästa dagen!

  2. Anne-Marie says:

    Hur vet jag det? är en god elevfråga. Och då får man söka i sig själv – hur vet jag. Dessutom vet jag att jag skrivit det här i tankarna först… och att jag avslutade mitt skrivande klockan sju. Allt gott Mats, A-M

  3. mie says:

    Anne-Marie, jag önskar att jag haft dej och din blogg som ledstjärna under mina verksamma år. Din blogg är sannerligen en obeskrivlig inspirationskälla.
    Idag skriver du bl.a. om LÄRARENS MEDVETENHET. Ofta känns blogginläggen riktade till klasserna i de högre åldrarna. Självklart att det så skall vara eftersom du arbetar med ungdomar i de åldrarna. Men trots detta känner jag så starkt att dina inlägg även passar de lägre åldrarna.
    Under mitt yrkesliv arbetade jag med 6-åringar.Jag vet att jag liksom alla andra försökte göra så gott jag kunde. Vissa saker vill jag bara blunda inför MEN det fantastiska är att vishet skapas av erfarenhet.
    Fullt medvetet försökte jag leva mej in i de 6-åringars liv som jag mötte. M.a.o ville jag vara på sexårsnivå DOCK med den livserfarenhet jag hade. Otaliga ggr bad jag barnet(n) om hjälp att fundera högt i olika frågor och sammanhang. Säkert såg barnen mej som den ovetande som behövde hjälp till insikt…och det var ju exakt vad som skedde. Barnen gav mej insikt i deras tänk. Svårigheten var att även få den mest blyga att komma till tals och då handlade det om STRATEGI OCH KREATIVT TÄNKANDE.
    Utan att kväva barn med framåtanda och samtidigt lyfta fram det tysta barnet kan kännas vara en svår kombination. Särskilt då vi ofta ofta arbetar med hela gruppen.
    Du skriver om BÖCKER. Jag skriver om LEKAR. Det är samma sak men olika ord. Jag kan egentligen inte beskriva hur lustfyllt det kändes att omvandla de gamla ”Förlora-vinnarlekarna” till aktivitet där ingen blev vinnare/förlorare.Ingen behövde gå ut ur leken som förlorare. Ändå var min iakttagelse ofta den att leken var spännande och lustfylld. Vilket utslag aktiviten än hade så gav det mej insikt och eftertanke. LÄRDOM HELT ENKELT. Det handlar om pedagogens FÖRHÅLLNINGSSÄTT att leva sej in i barnens värld. SPRIDA KÄNSLA AV DET MEST VIKTIGA I LIVET: T R Y G G H E T E N.
    Ett s.k.felaktigt svar skall bemötas som vore det en variation på det tänkta svaret. Att bemöta barnets skapande(ex.teckning) med att samtala kring helheten eller detaljer är en inbjudan till att se barnet, lära känna varandra. Detta är en väldigt ofta återkommande situation som inte får bli slentrianmässig.
    Rasterna- fria leken, det absolut bästa observationstillfället. Här talar jag om att verkligen arbeta på golvet. IAKTTAGA! Bli varse om när det passar att DELTAGA! Skaffa mej insikt, lära mej koderna….!

    Nu har jag, den pensionerade förskolepedagogen, svävat utanför ditt blogginläggs ramar. Men Anne-Marie,du är som sagt en en ispirationskälla. Jag fick sådan lust att skriva. Eftersom jag har förstått att du läser kommentaren före publicering, ber jag dej avgöra huruvida jag befinner mej i pereferin.
    mie

  4. Katharina says:

    Visade du eleven som så fiffigt sett olika siffror i olika faktauppgifter att berget Kebnekajse faktiskt krymper? Isen smälter och berget blir lägre. Kanske också en sanning, kanske också en del av källkritiken. Hur gamla uppgifter är korrekta? Hur nya uppgifter kan vi få tag på? Är det nyaste alltid det mest korrekta? Finns det andra sanningar än siffror?

  5. Anne-Marie says:

    Eleven fick ringa runt och undersöka. Ringde förlaget. Fick reda på ord som erosion, noggrannare mätsystem och detta med att ifrågasätta skapade mer lärande än vad alla lärare och böcker någonsin kan skapa. A-M

  6. Fröken Anki says:

    Ann-Marie, jag tänker på dessa ord och frågor.
    Hur används detta i det klassrum jag är nu?

    Jag fortsätter tänka…

  7. Anne-Marie says:

    Bara pröva Fröken Anki. Man behöver inte veta vart det leder men lyft frågorna. Eleverna är där och visar dig vägen. A-M

  8. Louise says:

    Jag har googlat i jakt på något vettigt att använda i mitt klassrum för att föra in källkritiken på ett bättre och mer konstant sätt, och då landade jag här! Jag är väldigt inspirerad av ditt inlägg och inser att jag nog gjort det mycket svårare för mig själv än vad jag egentligen behöver. Samtidigt så fortsätter jag söka efter något riktigt konkret för att förklara vad källkritik är för någonting. Kanske kan jag få låna och använda de fina elevexempel du postat på den här bloggen?

  9. Pingback: Källkritik - SLS/ Språk-läs och skriv/ åk 3-5 läsåret 15/16 | Pearltrees

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.