Lektion i engelska och varför detta innehåll. Varsågoda!

 

FRÅGOR att samtala om:

  • What animals do you think you could find in a Petshop in another country?
  • What animals do you think you could find in a Petshop in Sweden?

Uttryck ur filmen:

  • I took one fast look
  • Dad said to pick one
  • We saw two other kind of animals
  • make up ones mind
  • a good fun
  • I like all the pets that I see. So do you.
  • be back by noon
  • we could only pick one
  • But how could I make up that mind in my head?
  • My mother, I know, would not like that at all.
  • If we do not choose we will end up with none.
  • That was that

Ordförrådet vi får från filmen:

  • kitten
  • kittens
  • something
  • around
  • wing
  • wings
  • rabbit
  • rabbits
  • noon
  • fast
  • faster
  • fastest
  • soon
  • none

Se gärna videon igen när ni samtalat om detta innehåll.

Diskutera gärna

  • Vad saknades?
  • Vilka djur skulle inte kunna finnas i en djuraffär?
  • Varför?
  • Vilka djur går att köpa?
  • Varför?

 

Varför detta innehåll/undervisning: 

  • KÄNNEDOM: Dr. Seuss är en välkänd författare och många av hans böcker är klassiker
  • GENRE: en berättelse som rimmar (noon – soon)
  • ÖPPNA FRÅGOR: en möjlighet att samtala – vilket djur gick barnen hem med? – ett öppet slut på berättelsen
  • TEXTVAL: tydliga engelska texter från olika medier
  • LYSSNA: talat språk, högläsning, talad text
  • FORMULERINGAR – inledning, handling och avslutning
  • UTTAL: Intonation, muntlig framställning kring ett tydligt fokus

 

Hej HOPP!
Anne-Marie Körling

 

 

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Boken i undervisningen, Frågekonsten, Högläsning, Lässtrategier, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Ordförrådet, Synligt läsande | Kommentarer inaktiverade för Lektion i engelska och varför detta innehåll. Varsågoda!

Spanska sjukan i ungdomsboken

I den vackra bildromanen KATTVINDEN av Helena Öberg och Kristin Lidström kan vi läsa om vad som hände under Spanska sjukan.  

Jag väljer ut några rader och hoppas ni läser hela berättelsen och stannar upp vid bilderna och läser dem noggrant och innerligt:

Man skulle inte ta med några egna saker till sanatoriet, eftersom det kunde sprida smitta, sa mormor.

/ … /

Vi åkte genom stan tidigt på morgonen. Bilen gungade fram genom snöslasket. Vi fortsatte, bort från stan och ut mellan fälten, upp mot skogarna och bergen. Mörka granar kantade vägen, tung snö och höga plogvallar. Mil efter mil. Till slut öppnade sig skogen och vi var framme.

Sanatoriet var vitt och väldigt, större än något av alla husen i stan. Mormor följde mig till entrén. Jag hade feber, världen var lös i kanterna. Där vid dörren blev jag lämnad. Jag höll väskan i handen och mormor, nickade och sa:

– Gå nu. Det blir bra, snart är du frisk.

Morfar satt kvar i bilen. EN sköterska tog emot mig. Hon hade vit klänning, vitt förkläde och en vit liten hätta på huvudet. På sanatoriet var allt vitt.

Jag hamnade på en bacillsal.

/ … /

Det luktade sjukhussprit och såpa.

Det fanns regler för allt.

Det värsta var besöksförbudet. Mormor och morfar kom varannan söndag. De fick stå på gården och prata genom fönstret. Som tur var bodde jag i en sal på första våningen.

Ingen rörde vid mig.

Jag saknade katten. Den mjuka pälsen och de varma, torra trampdynorna.

Publicerat i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Ordförrådet, Svenska, Synligt läsande, Väck läshungern | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Spanska sjukan i ungdomsboken

UNDERVISNING, lektion: Ur den skönlitterära boken – engelska ord, fraser och stycken

Uppgift till en lektion eller flera.  Oavsett årskurs. Eller om du är hemma. Den fungerar överallt.

Du behöver:

  • din bok – den du läser när du själv väljer
  • en samarbetspartner – du får visa, samtala, fråga, läsa högt för och lyssna på din kompis
  • papper och penna
  • en uppslagsbok eller översättning via nätet

Det här får du göra:

Slå upp din bok.

Välj utifrån dessa tre alternativ, eller pröva att göra lite av alla.

  • skriv av svenska ord – översätt dem till engelska (minns att utmana dig en aning)
  • skriv av fraser, uttryck och meningar – välj meningar och översätt dem till engelska
  • skriv av ett helt stycke – välj något ur din bok som du tänker att du skulle kunna översätta

OBS! Källhänvisning

Glöm inte att skriva vilken bok du arbetat med, vem som skrivit den och eventuellt vilket år den gavs ut.

Anne-Marie visar med ett exempel.

Jag har ringat in ord/meningar så att ni kan se tydligt hur ni kan göra. Ni väljer svårighetsgrad själva. Minns att allt arbete innehåller utmaningar, våga er på att skriva något som ni inte riktigt är säkra på, man lär sig på det sättet också. Men du ska inte ringa in ord i din bok (om det inte är din egen och du verkligen vill stryka under eller ringa in).

Här är min sida:

Elden – the fire

Huset – the house

En gång i tiden – Once upon a time

stolthet – pride

utropstecken – exclamation mark

på kartan – on the map

Allt det här har mamma berättat för mig – All this has been told by my mother

Och de som inte bodde i huset önskade att de gjorde det. – All those who did not live in the house wished they did

de nedersta våningarna – The lower floors

Undervisningen kan och bör innehålla:

  • Bestämd och obestämd form
  • hur att uttrycka sig trots att man inte kan det korrekta ordet, dvs, att omformulera sig och söka vägar att förklara det man vill säga och beskriva – hur gör man det
  • ordförrådets betydelse för språket
  • hänvisning till källa och hur man refererar till källa
  • frågor och kritik

HÄR ÄR YTTERLIGARE EN SIDA JAG VALT.

Så arbetet kan fortsätta så länge lektionen räcker till.

 

Källhänvisning:

Sahlin, Pär: I väntan på mitt ovanliga liv, 2020

Så här skrev man om boken:

En mycket realistisk och varm berättelse om trettonåriga Silas… Pär Sahlin skriver trovärdigt kring känslor – om både sorg, glädje, ilska, rädsla och kärlek. Det här är en bok som rekommenderas varmt! Betyg 4/5″

 

Varför denna uppgift:

  • valmöjligheter – hur att göra uppgiften – med hänsyn till varje elevs erfarenheter och tänkande
  • valmöjligheter – för att utveckla självständighet och ansvar i samspel med ett innehåll
  • språkliga strategier för att göra sig förstådd i olika sammanhang, exempelvis omformuleringar – med utgångspunkt i det svenska språket
  • stavning och utveckling av det skrivna språket
  • I samspel med klasskamrat uttala och uttrycka sig på engelska

 

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

 

Publicerat i Källkritik och undervisning, Litteratur och läsning, Modellerna, Ordförrådet, Skiljtecken, Synligt läsande, Undervisningen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för UNDERVISNING, lektion: Ur den skönlitterära boken – engelska ord, fraser och stycken

”Skolan tillhör elevens hemområde”

… skolan som nyckelplats för utveckling av unga människor.

Clarence Crafoord, psykiater, (1997) skriver om platsernas betydelse i boken Platser för vårt liv, tankar om inre och yttre platser i tillvaron. I den läser jag om skolans betydelse för skolbarnet:

Skolan som en respektfull plats

Barn är inställda på att skolan är en plats för arbete och väntar sig att man ställer krav på dem. Att skolan är en plats för ett visst allvar. Jag kan därför tycka att det är ett slags brist på respekt och ett svek mot barnen att skolan anstränger sig att vara så lekfull och aktar sig för att ställa krav på barnen och att den indirekt förespeglar barnen att de inte behöver arbeta.

Kanske vore det mer respektfullt mot barnen att svara upp mot deras förväntan på att skolan är en arbetsplats och att deras arbete är att följa undervisningen.

Jag funderar över de gånger då jag mött skolor som har långsamma skolstarter, dvs, att skolan ska mjukstarta. Detta kan och blir ofta något som inte stämmer med elevens förväntan om att få lära sig. Med skolans innehåll kommer lärandet i olika ämnen men också i grunderna till att läsa, skriva och räkna. Eleverna vet att det är i skolan de kommer att få lära sig.

Barnets namn skapar plats

Med barnets början i skolan följer det viktiga namnet. Barnets namn finns på krokar, bänkar och stolar. Personligen tycker jag att namnet är det viktigaste en lärare har att lära sig. Namnet är barnets rätt att vara och existera. Ofta då jag handleder i undervisningen kan jag se att vissa barn aldrig blir omnämnda där andra är överrepresenterade och får höra sitt namn om och om igen, sällan i andra sammanhang än reglering.

Genom namnet får barnet en hemtillhörighet och skolan blir barnets, hennes hemområde. Vi kan aldrig säga barnets namn tillräckligt ofta. Därför ska vi använda barnets namn oftare än ofta.

Skolvägens plats

Vägen mellan hem och skola är en bro mellan två världar skriver författaren. Jag tänker att det är få är de barn som går till skolan själva men med ökad ålder kommer elever till skolan på egen hand. Clarence Crawfoord skriver:

Skolvägen är en mellanvärld, ett mellanområde för lek och skapande och bearbetning av det som skett i skolan.

Ämnet som en plats

Utifrån det jag läser tänker jag på ämnet som en plats. Det kanske inte är så vi tänker om ett ämne: att det också är en plats. Elever kan älska sina ämnen och känna sig trygga och hemma när just detta är innehållet för lektionen. För en del elever är själva ämnet de upptäckt också en trygg plats där de känner sig hemma. Men det betyder inte att man ska vara ensam där. En lärare, en klasskamrat är vänner i ämnet.

En plats för 13-åringen

Författaren skriver att 13-årsåldern

är i människans liv de mest känsliga perioderna, en tid av bräcklig övergång från barn till vuxenliv.

/ … /

Den kräver en förstående och seende vuxen omgivning, en lyhörd vuxen som kontrast till en vacklande och ofta grym kamratgrupp.

Författaren menar att eleverna blir hemlösa och hänvisade till att vandra mellan olika lärosalar, ofta i olika grupper. Det betyder att den kontinuitet de haft i de tidigare skolåren med en egen bänk och ett eget klassrum och där den egna klassläraren. Detta menar författaren bryts vid olämpligaste möjliga tidpunkt.

 

Jag tänker vidare.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

Publicerat i Barns rättigheter, Kollegialt lärande, konflikthantering i skolan, Modellerna, Om jag vore rektor, Ordning och reda | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för ”Skolan tillhör elevens hemområde”

Snacka om söndagar: Tage Danielssons söndagar

Jag älskar att läsa kapitelrubriker. Här har jag läst de som Tage Danielsson skrivit i boken Tage Danielssons postilla, Profana predikningar och betraktelser. Så här ser boken ut och i mitten finns en underfundig teckning och illustration av självaste Tage. Det är Per Åhlin som har gjort den och alla andra lika underfundiga bilder i självaste boken.

 

Särskilt roligt är det att också läsa dagens text som följer precis inpå rubriken. De här är bara för att läsa, eller högläsa för totalt ointresserade elever som håller masken när de blir intresserade och när de långsamt förstår att man kan skriva om en söndag och att de också får göra det. Men bara om de frågar. Begäret ska vara deras. Vi lärare kommer med ett retsamt innehåll. Läs detta för dig själv.

Vilket kapitel vill du lyssna till? Så kan man också fråga eleverna.

  • De heliga kornas söndag
  • Preventivsöndag
  • Organisationssöndagen
  • Nykterhetssöndagen
  • Söndagen efter
  • Plastsöndagen
  • Fastesöndagen
  • Första söndagen efter fastan
  • Stressöndagen
  • Civilförsvarssöndagen
  • Kungasöndagen
  • Äldre revolutionärers söndag
  • Yngre revolutionärers söndag
  • Könsrollernas söndag (Tage Danielsson skriver; På grund av ämnets ömtåliga karaktär kommer vi efter den gemensamma sången att uppdela predikan i två avdelningar. endast för herrar kl. 11.15, endast för damer kl. 11.45. Damerna får vänta utanför under tiden.)
  • Vårsöndagen
  • Äggsöndagen
  • Sunda kroppens söndag
  • Sunda själens söndag
  • Minoriteternas söndag (Under kapitlets rubrik kan man läsa om ”Dagens text: Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi bli” och därefter läsa om den församlingsbo som har tröttnat: ”I hela mitt liv har jag försökt att bli med i en majoritet någon enda gång, men det är som förgjort. Jag har liksom fått stå utanför fönstret och längtande blicka in på majoritetens glada fest.” Sen fortsätter den underbara berättelsen om just hur det är att också bidra till eländet.
  • Trivselsöndagen
  • Den heliga enfalden söndag
  • Första söndagen efter enfaldigheten
  • Familjesöndagen
  • De som inte kan sluta rökas söndag – ”Dagens text: Det finns många sätt att leka med döden, men störst av dem är tjärleken.”
  • Den heliga storsmockans söndag
  • Sommarsöndagen
  • Sexualsöndagen
  • Snälla människors söndag
  • Klara ögons söndag – ”Dagens text: DET FINNS SÅ MYCKET VACKERT ATT SE HÄR I VÄRLDEN, EN HEL DEL FULT OCKSÅ, MEN DET BEHÖVER MAN JU INTE DIREKT STÄLLA SIG OCH STIRRA PÅ.”
  • Långa örons söndag
  • Luktsöndagen (Oj så roliga förslag Tage Danielsson ger på vilka dofter vi kan insupa en söndag som denna: ”Mögliga registerkort i bostadsförmedlingen. Mosade bananer. En nypa vårdimma. Våta vintervantar.”
  • Goda smakens söndag
  • Känselsöndagen
  • Sjätte sinnets söndag
  • De fåvitska jungfrurnas söndag
  • Ombudssöndagen
  • Klämkäcksöndagen
  • Stora ljugsöndagen
  • Lilla ljugsöndagen
  • Höstsöndagen (Dagens text: GLÄD DIG I DIN VISSNING, TY SNART SKA DU VARA INSNÖAD)
  • Blå dunsters söndag
  • Kappan efter vinden söndag (Dagens text: DET ÄR ETT HELVETE NÄR DET ÄR STILTJE)
  • Menlösa barns söndag
  • Den breda massans söndag
  • Alla glada tomtars söndag
  • Apparatsöndagen
  • Vintersöndagen
  • Ensamma damers söndag
  • Söndagen efter dopparedagen
  • Den sista söndagen på det gamla året

Tack och lov för att texterna finns kvar och det underfundiga som kommer med dem. Så här skriver Tage Danielsson i sitt förord:

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Högläsning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Synligt läsande | Etiketter , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Snacka om söndagar: Tage Danielssons söndagar

Internationella barnboksdagen fortsätter dag efter dag efter dag

Tack alla författare som skriver så att vi häpnar, skräms, blir nyfikna och gör att vi lutar oss över det gemensamma och får ett innehåll att prata om. En gemenskap över alla gränser. Åldern betyder inget alls när vi läser.

Tack alla illustratörer som får oss att bilda oss, känna, tänka och omedelbart kliva in i äventyret.

Det finns så många, många böcker jag vill lyfta, sprida och hylla. Här är ett urval:

Tack för att

vi får moln att äta

en komet att bli rädda för,

En Pippi Långstrump att låna styrka av

en brorsa som också är en kung,

en jacka som är köpt på realisation,

en grop som barnen älskar

en mätarlarv som ger sig ut på ett grönt blad,

magiska gympaskor som ger ett märkligt mod,

en resa som är läskig och känns fel,

en ensam farbror på en trapp,

en liten, liten gumma med en liten, liten stäva,

ett bråk mellan Max och Lisa,

en gubbe som heter Åskan men är snäll som ett mildväder,

en hund som hjälper den som tragglar med läsningen,

en fågel som flyger vart den vill,

en konstnär som sitter i ett träd,

en muminmamma som gör ett barn synligt,

en nattpappa,

en unge som är kung,

en karamell som är magisk,

en familj som inte har råd en vecka innan barnbidraget, 

en flicka som värmer sig med stickor,

en cykeltur med en farmor som skriker 

All makt åt Sambakungen

och Palle som är ensam i hela världen.

 

Alla äventyren vi får. De som både speglar oss, vidgar tankarna ger

språket en dräkt för oss att klä oss i och låna av. Tack för böckerna

vi minns från en gång. Tack för böckerna vi låter en ettåring mumsa

i sig i famnen på en farmor. Tack för Astrid Lindgrens ord som säger

att förtroligheterna mellan bok, högläsare och lyssnar frodas.

Låt oss lägga örat till boken och intill varandra.

Det vi berättar och det boken berättar.

Hej HOPP kära ni,

Anne-Marie Körling

 

 

Här kan du läsa en intervju med mig om läsning:

Läs vidare här; lite tips och särskilt i tider av Corona! 

Publicerat i 90 sekunders högläsning, Barns rättigheter, Bibliotek/Skolbibliotek, Boken i undervisningen, Högläsning, Hur lärde du dig att läsa?, Litteratur och läsning, Synligt läsande, Väck läshungern | Kommentarer inaktiverade för Internationella barnboksdagen fortsätter dag efter dag efter dag

Social distans gäller inte då vi läser

Vi ska hålla social distans. När vi läser om människor, om deras inre, deras liv och öden upphävs den distansen. Vi kommer nära och inpå. En bok, en författares röst, en berättelse skapar närhet. Läs. Läs. Läs. 

Hej HOPP hälsar jag och visar en illustration som kan symbolisera den närhet vi kan få uppleva genom bokens innehåll både i text och bild.

Publicerat i Anpassning, Litteratur och läsning, Synligt läsande, Väck läshungern, Verkligheten | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Social distans gäller inte då vi läser