Anne-Marie Körling

Under många år har jag visat hur man mycket tidigt kan få upptäcka mönster i böcker tillsammans med barnen och eleverna. Jag har då använt mig av Alfons Åberg, LasseMajas detektivbyrå och andra serier. På begäran visar jag nu hur man kan arbeta med Alfons Åberg. Räds inte att göra undervisningen också i andra årskurser än på förskola och lågstadium eftersom modeller handlar om att utveckla ett lärande. Innehållet må vara bekant men innehållet problematiseras utan att för den skull förstöra det litterära verket och dess innehåll.

Powerpoint

Om du vill jag kan sända dig en powerpoint så att du kan pröva i klassrummet. Då vill jag att du ger mig din adress här nedan så sänder jag den till dig.

Lärande förhållningssätt

Om du gör något nytt är eleverna inte bekanta med det du gör. Låt inte detta hindra dig från att fortsätta. Om de är tysta och osäkra skapa säkerhet genom att själv bli en berättande lärare. Du kan visa hur du tänker och försök att göra detta på ett autentiskt sätt så att de verkligen förstår att också du engagerar dig i innehållet. Undervisning sker på många olika sätt men att förmedla är inte alltid vägen. Att berätta och åskådliggöra genom sina egna tankegångar, om än pedagogiska, väcker ofta intresse. Jag brukar ställa frågor högt:

– Men, hur ska jag nu tänka? Det är samma färger men ändå så olika? Hur har illustratören gjort?

Det bjuder eleverna att hjälpa mig och därmed får tänka tillsammans med lärare och klasskamrater om det som visas.

Jag ger inte upp ett gott undervisningsinnehåll utan fortsätter att berätta och resonera och samtidigt relatera till elevernas medverkan och påverkan.

Modellen kan användas i andra sammanhang:

• vi kan titta på översättningar av Alfons Åberg och följa samma mönster där
• oavsett årskurs kan vi genomföra modeller för lärande där vi själva blir berättande lärare och samtidigt bjuder in eleverna i våra undervisningsinnehåll

Att titta på fler omslag och få jämföra och resonera om eventuella likheter och olikheter

Denna bild är hämtad ur från Bokmakarens sida. Gå dit för att upptäcka böckerna om Alfons.

Då det gäller böckerna om Alfons Åberg är det flera saker som är återkommande och detfår eleverna upptäcka när de ser de olika titlarna. Låt dem studera omslagen. Gå inte fort fram. Deras berättelser är också en del av att få använda språket och knyta det till ett innehåll. Det du verkar för är att ge möjlighet att låta eleverna resonera, prata, beskriva och jämföra. Det använder det språk de har och utvecklar det i relation till det innehåll du ger.

Så här berättade eleverna i årskurs 2:

• Varje bok heter något med Alfons Åberg
• Böckerna är skrivna av Gunilla Bergström och det är också hon som har illustrerat dem
• Det saknas fotografier
• Det är samma typsnitt (ett undervisningsinnehåll jag ofta återkommer till – läs vidare i Textsamtal och bildpromenader, 2017)
• De är färgglada omslag
• Det är olika – frågetecken, utropstecken och sånt
• osv

Gå inte fort fram. Gör detta vid ett tillfälle men fortsätt inte genast med nästa innehåll. Detta samtal kan man påminna om när man fortsätter med att studera böckernas innehåll.

Bokens första och sista mening

Vid nästa tillfälle ger jag eleverna ett exempel på hur berättelsen om Alfons Åberg inleds och avslutas, dvs, den första meningen i boken och den sista. Första och sista meningen ramar in innehållet. Det är viktigt med tydliga ramar.

Utifrån dessa meningar kan man låta eleverna diskutera vilket omslag det är som hör ihop med meningarna. Det betyder att man måste använda sig av ledtrådar. Fråga om hur eleverna skulle göra. Om de inte vet och kan bli en berättande lärare och visa hur du tänker. Ledtrådarna kan vara:

• Alfons Åberg
• linbana
• bindbygge
• leker

Här gäller det att klura och tänka. Det behöver inte betyda att barnen/eleverna måste hitta rätt bok men de får samtala och tänka tillsammans. Barn lär sig genom något och när de möter ett innehåll ska de få samtala, ställa frågor och lyssna till olika sätt att tänka på.

Ordförrådet är specifikt och alltid generöst

Nästa innehåll att fundera kring är de ord Alfons Åberg genom Gunilla Bergström delar med sig av. Hur hör kan vi ta stöd av dessa ord? Hur kan vi använda orden? Läs orden högt och låt barnen/eleverna läsa dem tillsammans med dig. Läs gärna en till två gånger. Läs på olika sätt och dramatisera med rösten. Läs skrattande, läs allvarligt, läs med spökröst. På så sätt repeterar ni orden men utan att det märks.

Resonera om:

• vad är gemensamt för orden
• om man skulle sätta en rubrik överst – vad skulle den vara?
• vilken bok tror ni nu att det handlar om?
• Varför då?
• Berätta mer om hur ni tänker?
• Vilka ord beskriver själva knytredskapet (snöret)? (här kan man skapa ytterligare organisering av orden – mer specifikt ex: skosnören/garnnystan/snöre/rullen)
• Vilka ord beskriver något som är resultatet av att knyta? (rosett/knutar)
• Vilka ord beskriver det som händer då man ska knyta? (trassel … osv)

Låt eleverna få samtala om orden och hur de själva gör när de knyter, eller hur de lärde sig att knyta, eller om de inte kan knyta. Bedöm inte utan lyssna och fundera. Kanske själva förmågan att knyta ska bli ett innehåll där vi faktiskt får lära oss att knyta och knyta olika saker.

Samtala också om vad boken kan handla om och låt barn/elever berätta. De får berätta som de vill och använda orden som de kan och förstår. Boken visar vägen och beskriver hur författaren har använt ord. Det handlar inte om rätt eller fel.

Läs boken högt

Läs boken högt. Att läsa en Alfonsbok tar knappa femton minuter. Det har du tid till. Glöm inte att böcker är rika på grammatik, ordförråd och allt det andra som du vill att eleverna ska få lära sig. Det är alltså nytta med högläsningen och det ska du som lärare veta om. Du behöver ju inte säga det till eleverna. För eleverna är det roligt att lyssna och ta del av bokens berättelse.

Lära sig att knyta – vi gör bokens innehåll till vårt

Låt Alfons Åberg vara modell också här. Det är ju han som lärt sig att knyta. Hur skulle vi kunna lära oss det Alfons kan:

• Alfons Åberg är ju fem år då han lär sig men hur gick det till?
• Vad behöver man för att lära sig att knyta?
• Hur tycker ni pappan ska tänka och säga till Alfons när han lär sig att knyta?
• Hur lär man någon att knyta?
• Visa hur ni skulle göra?
• Lär mig att knyta? (Jag brukar alltid vara den som inte kan och eleverna brukar då få vara mina lärare. Ett mycket roligt sätt att utbilda sig i konsten att knyta relationer och knyta eleverna till innehållet. Pröva?)

Matematiska funderingar som kan väckas hos barnen/eleverna:

• Hur långt snöre behöver man för att knyta?
• Om man ska knyta fast en hund vid en stolpe – hur långt måste kopplet vara?
• Vilket är det kortaste snöre man kan knyta med?
• Om hela klassen får en meter snöre och ska knyta ihop alla snören med varandra – hur långt blir klassens snöre? (tänk att knuten tar lite av metern men säg inte det till eleverna. Låt dem mäta snören utan att knyta och ett långt snöre som är med knutar.)

Undersök också:

• Varför knyter man?
• Vad knyter man?
• Hur knyter man?

Se filmen och förstärk upptäckterna

Tre böcker att arbeta vidare med 

Gör ett likadant arbete med ytterligare tre böcker men glöm inte att behålla de tre böckerna så att barnen kan få studera dem närmare och kanske upptäcka något du inte upptäckt.

Välj ut tre böcker ur serien och studera mönster och gör på samma sätt som ovan: