Läsbegärligt klotter

Orden liksom famnar mig, dig och oss där vi går genom underjordsvägarna. Ovanför rusar bilar omkring och hinner inte med att läsa annat än de signaler som kommer i rött och grönt. Tuta och kör! Och även om sidfläsket dallrar, surrynkorna svider och gikten i knäna gör ont så blir man glad över sin läsförmåga! Texten lyser utropslik och tar avstamp ur gråfärg och betong.

 

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt, Verkligheten. Bokmärk permalänken.