Ögonblick

Jag ser på hunden. Hunden ser på mig. Jag har fantasi och kan tänka en hel massa. Han har ingen fantasi och tänker rent krasst: Mat! Trots det har vi ett slags samtal om saker och ting. Han lyssnar bra. Ja, åtminstone ibland.

Det här inlägget postades i Skriver om ditt och datt. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Ögonblick

  1. thord wiman skriver:

    Sådärja.
    En fysisk förkroppsling av ett sagans väsen; nu, min egen inre sinnebild av det lilla djuret Sniff.
    Äntligen!

Kommentarer är stängda.