Min världsboksdag:
- Jag skrev ett blogginlägg på Bromma Flygplats. Jag var så inne i skrivandet att jag inte hörde utropet för avresan. Fick springa med bokstäverna hängande i släptåget, in i planets kropp och så vips i Halmstad.
- Jag lyssnade till föreläsare som föreläste om boken, den goda och den som vi inte kan ringa in, myterna kring läsning, myterna kring bokläsaren och jag skrattade gott och satte ett och annat ord vrångstrupen.
- Jag föreläste om läsning och om pojkars behov av modeller och hur jag en gång i tiden ordnade så att de fick det. Att boken kan rullas fram som en fotboll, att vi ska samlas kring texterna och leka med dem, fråga om, samtala om vad de innehåller och hur de påverkar oss.
- Jag läste några bokrader på Halmstads stora bibliotek, där det var högt i tak för de tankar litteratur kan ge. Det var väldigt högt i tak där. Så högt som det kan bli när luftutrymmet får finnas. Texter kan ha utrymme för läsaren.
- Jag läste några rader av Tomas Tranströmer, som alltid, som alltid. Och jag vek ihop en mening som jag lade under min tänkta huvudkudde. Ska drömma om den.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
