Idag handlar nog de flesta inlägg om läraryrket. Jag tror vi ska träda in i vårt yrke och göra något stort av det varje dag. Och vi måste börja säga storord om det vi gör. Vi måste rosa varandra, låna goda undervisningar, låna idéer, bejaka yrkets utmaningar, sätta positiva ord på det vi gör bra, mota skoljante i grind, slå på våra lärarbröst och säga – Hurra! Vilken underbar undervisning! Elever! Vilket lärande!
Och här är de tänkta lärargensvaren på min blogguppmuntran:
– Ja!
– Ja!
– Ja…Anne-Marie… jag vill, kan och vågar!
– Jag vill också ropa ut så där…!
– Jo!
– Åh så härligt roligt det var att hälla ut en liter mjölk och se om en hel klass får plats i ytan av ett mjölkpakets innehåll!
– Äh, varför håller ni på så där… det här är väl inget märkvärdigt… man gör ju bara sitt jobb!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Just så Anne-Marie!!
Soliga Ja! Ja! Ja! hälsningar från Öland.
PS: Smitit ifrån barn och barnbarn en stund för jag kan inte ”hålla mig” ifrån dina klokord:DS