Det är fredagen den 13 och de med intresse för det magiska kan få kalla kårar och inte gå under stegar, spotta dubbelt över axlar om eventuella svarta katter springer kors och tvärs över gator, tänka tur-nisse-möjligheter, inte sitta på högra sidan om tunnelbanevagnen för det kan eventuellt betyda… och mitt i verkligheten befinner jag mig i något arbetsrikt och mycket glädjade. Jag tror varje individ i en verksamhet ska tänka på sig själv som en resurs. Det handlar inte om magi utan om verkligt ansvar om vad just jag och vi gör och verkar för tillsammans.
Arbetsglädjande insatser för var och en betyder att man tar ett ansvar för det man själv bidrar med.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
