Man har väl bitit i rektors stortå…

… sa jag då jag föreläste. Vad jag menade var att då man förändrar något i klassrummet, prövar nytt och förhåller sig medvetet och fokuserat så måste frustrationen, härbärgerandet av elevernas känslor och liv, tålamodet och allt det där fina man gör med och tillsammans med eleverna ut någonstans….

men inte har jag bitit någon rektor i stortån!