”Skriftliga omdömen följer eleven mellan mottagande och avlämnande lärare. Det betyder att dokumenten som omsluter eleverna inte ska handla om överföringar utan värdiga överlåtelser. Med överföringar menar jag att läraren överför sina subjektiva värderingar vilket kan medföra att eleven, en gång bedömd, får leva upp till denna bedömning genom hela skolgången. Har man av en lärare utpekats som problem eller … så följs detta i överföringssamtalen mellan lärare om lärare ventilerar sina subjektiva värderingar kring elever. Jag är alltid mycket försiktig vid överlåtelser av elever, ja, också av mottagandet av andra lärares tyckanden och tänkanden, då jag är ansvarig för den relation jag utvecklar med var och en av de elever som kommer att dela lärandegemenskap med mig.”
Detta skrev jag i boken VÄGEN TILL SKRIFTLIGA OMDÖMEN, 2009.
Så viktigt! Känner så väl igen mig som en fd elev. Just detta att försöka bryta mot ett omdöme man en gång fått. Det värsta är kanske ändå de omdömen som man på något sätt bär med sig hela livet. Vi lärare har en sådan makt. Det är oerhört viktigt hur vi hanterar den.