Att undervisa om källkritik kan man göra redan då man som lärare tar emot något eleven har skrivit, målat, textat, skickat, sagt och yttrat. Vem är jag som sänder? brukar vara min ingång i källkritik. Det allra bästa exemplet handlade om att mina elever fick och skulle sända sms till mig under lektionen. Det var mycket få som berättade vem de var utan trodde att den informationen kunde jag begripa dels därför att vi alla var i samma rum, och att elevens förhållande till sig själv som avsändare var så självklar för eleven att det tycktes märkligt att alls behöva berätta eller sända med ett namn: från Lisa! eller Hej då från Gustav.
Nåväl det blev uppstarten i en klass jag hade att undervisa om eleven som egen källa och att eleven sänder iväg något till någon annan som i sin tur källrefererar, alltså vet något om källan, dvs har intagit ett källkritiskt förhållningssätt. Men det går inte att arbeta så om inte läraren värdigt och nyfiket ständigt ställer frågan
– Vem är du som ger mig detta? Berätta om dig själv, du källrika!m Jag vill komma ihåg dig! Jag vill verkligen komma ihåg dig!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
