Det plingar i mobilen. Och kontakten är där. Två som spelar med ord. I soprummet stod ett spel mot väggen. Gammalt. Välbevarat. Två som spelar över ett matbord. Mobilen intill. Två olika spel. Det är som det är med gammalt och nytt. Också gammalt kan bli nytt. Det beror på vem vi är tillsammans. Vi blir till och det blir saker och ting också.
Pling – ett nytt ord – plinggrubblerier … va finns det ett ord som heter så? Och motspelaren är sitt ord i mobilen. Jag gör under tiden ett lysande drag på det gamla Kinaschacket. Så kan det bli, så kan det vara, så är det att leva!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
