Skåpäter

Ja, jag har gjort det. Skåpätit. Mest för att det var ett roligt ord. Och roliga ord måste omsättas i handling. Helst om de är verb. Så här gör man:

Man öppnar ett skåp. Man letar efter något som går att äta. Man tar det med fingrarna. Stoppar det i munnen. Då har man skåpätit. Det gäller att inte öppna ett skåp fullt med saker som man inte kan äta. Man bör äta sådant som går att äta. Jag tror också man gör det i all hast, när ingen ertappar en. I regel ska man väl laga till, duka fram. Alla dessa moment hoppar man gladeligen över då man skåpäter.

Det här inlägget postades i Ordförrådet. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Skåpäter

  1. Mats skriver:

    Jag blev orolig och trodde du börjat äta skåp!

    Men om Oskar kan äta hus borde väl vi kunna smälla i oss ett litet cabinett då och då?

Kommentarer är stängda.