Detta önskar jag för oss alla.
En väg för var och en av oss.
En stycke stig vi själva trampar fram med ett första steg.
En väg som vi väljer att skapa.
Prövar oss fram.
Stortån kommer först.
Sedan hälen.
Foten.
Steget är taget!
En väg som känns möjlig.
En riktning som inte skadar någon.
Dit vi själva vill gå.
Tillsammans.
Var och en!
Två och två!
Fler om så är, andra som vill!
Jag tror vi måste skapa oss nya vägar.
Hindren för det måste göras mindre.
Jag kan hoppa över vattenpölar.
Jag klarar av ganska höga staket.
ag bygger stegar där det känns omöjligt.
Över en bäck kan man lägga en spång.
Över en å kan man bygga en hängbro.
Över en ocean kan man bygga ett nätverk.
Jag tror vi kan skapa vägar.
Om vi vågar och vill!
Man kan alltid försöka!
Det är det minsta man kan göra.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
