Läste precis ditt blogginlägg där du innerligt hoppas att dagens besök ställde till det, rörde om och ordnade en aning trivsamt kaos i lärartänket…
Hmm, sedan jag börjat att läsa din blogg, läst dina böcker, pratat med dig, tänkt och frågat med dig så har jag ständigt levt och lever i ett kaos. Jag måste vara nere i den värsta learning dip som bara finns. Jag står där nere i det mörka och kalla, får böja min nacke långt bak för att ens kunna se det ljus som finns längst upp på krönet. Jag tvekar till och med om jag kan lära ut de fyra räknesätten, jag kan ingenting, vet inte varför jag gör saker och det är ett enda virrvarr – väldigt obehagligt. Jag ifrågasätter allt som jag gör för tillfället. Jag vill utbilda mig, lära mer på djupet.
Vill bara säga att jag tackar för allt kaos som du har bidragit med!
Och du A-M, missförstå mig rätt, jag välkomnar allt detta kaos, omfamnar det och ser det som en språngbräda till nya lärdomar =)
Anne-Marie ska fundera över alltsammans.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
