Jag läser en liten bok. Den liknar ett pass. Och redan denna påminnelse om passet som livsviktigt dokument berör. Titeln på boken heter ”Om det var KRIG i Norden”. Janne Teller har skrivit en omvänd berättelse.
Jag läser. Jag förflyttas. Jag lever trots allt. Men ingenting av det jag kan är värt något, mitt språk talas inte, jag kan inte uttrycka mig, har alldeles för få ord för att delta i något samtal värt namnet. Människor talar till mig, över mitt huvud, över min språkförmåga. De talar om mig. Jag längtar till vintern i Sverige. Den vintern jag en gång förbannat. Längtar tillbaka. Där jag så ledigt kunde gå in i vilken affär som helst och tala mig till vad som helst, där jag kunde säga något vänligt till busschauffören och där jag kunde möta andra som flytt till Sverige. Förstå att vi är människor.
Människor.
Klicka här och ladda ned en lärarhandledning till boken, en PDF.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
