En ordlig famn


På måfå slår jag i diktares böcker.
Två plockar jag fram ur min bokhylla.

Tomas Tranströmer tar mig alltid i sin ordliga famn.
Lägger två tröstande uttryck på min kind.
Sätter bomullsord på mina ytliga högpulsnerver.
Skriver in några meningar i det för stora hjärtat.

Suddar för tillfället ut frågetecken stora som elefanter,
svarets nålsöga kommer frågan aldrig igenom.

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.