Vilse. Jag vet inget bättre. Lite vilse och jag blir undersökande. Lite vilse och jag känner mig trygg. Lite vilse och jag måste utmana fantasi och strategier. Lite tryggt vilse och jag skapar nya vägar. Lite vilse och jag börjar se tillbaka. Lite vilse och jag är vilse. Men det gör inget så länge vägen tillbaka ligger öppen.
Anne-Marie
fotografiet har absolut inget med att gå vilse att göra – men då jag ser det jag fotograferat så tänker jag – här är det vilse. Fotografiet tog jag på Bonniers Konsthall, St Eriksplan, väl värt ett noggrant besök. Noggrant vilseseende föreslår jag.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
