Idag, när jag öppnade din bloggsida, fick jag återigen en glädjekick. De färgglada knapparna gjorde mig glad och framstår som en vitaminblandning. Även minner mej knapparna om hur jag som barn, så också ”mina” förskolebarn, kunde ha glädje av knappar.
Knappblandningar lockar genast till aktivitet i hjärnan. Utan att veta värdet i inlärningsprocessen så sker genast ett praktiserande i att sortera färg, form, storleksordning, knappar med 4-2-eller ett hål. Skapa en enkel finmotorisk övning genom att trä upp en 2-håls-knapp på ett garn (gm båda hålen), knyta ihop tråden och snurra upp tråden så den blir tvinnad. Att upptäcka ”gummisnoddseffekten” och lyssna på ljudet….ja även det en spännande upptäckt!
Ta åt dej av allt det goda du får av läsarna! De uttrycker den tacksamhet som du förtjänar!
Det du skrev om den ensamhet du upplevt men som numera är borta vittnar om din styrka. Styrkan i att kämpa för det du tror på…Du har genom att läsa och praktisera, lyckats och misslyckats, skapat en vision som du vet går att förverkliga.
Jag känner också väldigt stor glädje över att du låter fundamentet: förskolepedagogiken framstå allt mer och mer.
*******************
VACKRA MAIL och JAG NICKAR INSTÄMMANDE!
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
