Avståndsbeskrivning

Postat den 29/06/2010 av Anne-Marie Körling

Lite till, lite till, lite till… så låter det när man uppmuntrar. Du är nästan i mål! Lite till. Ge inte upp. Bara lite, lite till. Sen är det ju alltid relativt hur lite det är. Om jag är stor och kliver med vuxenkliv så är ju några meter ingenting, men ett litet barn får ju springa för att göra samma avstånd och i takt med den vuxne. Då kanske det är lite, lite längre för den där lilla ungen än det är för den där vuxna. Oavsett så är vi nästan i mål! Lite, lite till bara…

och detta sätt att mana den som är i färd med att inte orka en styrka, istället för att påpeka att – Du kan inte!

Anne-Marie


Inlägg som berör samma teman:

  1. Hej du – om du vill ge mig något – ge mig musik
  2. Om jag var en rebell då – vad är jag månne nu?
  3. Anpassning är ömsesidig
Det här inlägget postades i Barns rättigheter. Bokmärk permalänken.

2 svar på Avståndsbeskrivning

  1. Helena von Schantz skriver:
    29/06/2010 kl. 7:03 e m

    Välformulerat!
    En sak vi borde lära varje unge är att uppmuntra sig själv. ”Whether you think you can or whether you think you can’t, you’re right.” Henry Ford.

  2. Anne-Marie skriver:
    30/06/2010 kl. 12:33 f m

    Jag håller definitivt med dig, barn ska inte behöva relatera till oss vuxna hela tiden – men då måste vi bort från rätt och felkulturen. Allt gott, A-M

Kommentarer är stängda.