Att utvärdera lektioner är en daglig verksamhet. Det hör samman med att göra fokus för skolans inre arbete LÄRANDE. Jag har försökt att utveckla mängder av utvärderingar och olika former för det i klassrummet. Det minsta man kan göra är een kollektiv veckoutvärderingen. Utvärderingar ska handla om innehållet och lärandet kring det. För mig är lärande – stoff, relation och kommunikation.
Jag fokuserar på samarbeten och vad vi lärde oss tillsammans med en annan klasskamrat eller vad vi lärde oss tillsammans med en lärare.
Nu är det fredag. För att förstå veckans innehåll och lärande skulle jag naturligtvis summera veckan. Det skulle jag göra så åskådligt som möjligt. Alla ska kunna se vad vi fokuserar på – därför är datorn alldeles utmärkt och en kanon gör den text vi producerar rumlig.
Denna vecka har jag lärt mig – och av vem eller vilka eller genom vad
- att…
- att äta en ny grönsak, det var Kalle som fick mig att smaka
- fem nya engelska ord, business, Cradle, among, my cup of tea, och det var boken som lärde mig…
- att…
Det blir en kollektiv karta över arbetet i klassrummet. När den är skriven kan den sparas. När den är skriven kan den kopieras och sändas hem. När den är skriven har vi ett lärande underlag. När vi har skrivit detta kan vi förvänta oss lärande i framtiden – nästa vecka är vi i klassrummet igen!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Jag följer din blogg ofta, dock inte dagligen. Som vanligt har du skrivit ord som får mig att tänka och fundera, göra tankevändor, över hur jag gör med min klass i mitt klassrum. Som vanligt fick jag även denna gång en ny tanke… för vem skriver eleven ”veckobok”, veckoutvärderingen? För sina föräldrar, för mig eller för sig själv? Du har återigen, som så många gånger förr, fått mig att fundera och utvärdera min egen undervisning.
Tack!