Summan räknar man ut genom att faktiskt välja vad man ska räkna med och inte. Summeringen av den summan är därmed aldrig säker utan behöver kritiseras, dvs, frågas och diskuteras kring. Vad är bortvalt och vad är invalt. Jag tänker mig summan av en livshistoria. Återberättad, ihågkommen, censurerad så är den vald efter tycke och smak.
Därmed blir summeringen är därför inte korrekt. Något har valts bort. Annat har lagts till. Summan är därmed möjlig att ifrågasätta.
Kan man räkna med summan av noll och ingenting. Kan summeringen av ingenting bli någonting? Vad är ett tomrum? Vad är summan av två tomrum? Hur summerar man två tomrum? Är det ingenting i två tomrum?
Rummet har haft ett innehåll och innehåller minnen. Därmed finns inget tomrum. Rummet saknar det fysiska innehållet men minnen av det fysiska finns alltid. För det mesta är rummet fyllt med vackra minnen, kanske några mindre vackra, men tomt är det inte. Minnet, hoppet och framtidsvisionen är det som håller oss ”flytande”.
Summering är lite som ett avsked. När summan skrevs i svaret kunde man lämna talet och då ofta med spänning inför något nytt men ibland med lite nostalgi. Summeringen är viktig den stannar i minnet, den ska vara rätt men kan sällan vara helt rätt. Finns det något gränslöst i saker som inte kan vara 100% rätt.
Vilka fina svar. Tack Mie! Tack Jan! Anne-Marie