Själva tanken att jag från och med i höst ska få en utbildning i ämnet musik gör mig överlyckligt. Jag hade tänkt mig att jag skulle få sjunga trots att det ibland blir falskt, att jag ska få lära mig lyssna till olika musik och kanske plinka lite på ett piano jag aldrig tidigare hade plinkat på. Jag vill också lära mig förstå lite om noter och hur man bokstaverar musik. Jag längtar efter att förstå hur musik blir till och ord kan sjungas, och att jag kan dansa i takt till musik. Jag ser fram emot att lära mig massor av gammal musik och ny musik. Jag tänker mig en slags kurs och att den ska resultera i massor av kunskaper i slutändan.
Ja, jag menar förstås att skolan erbjuder det här. Om jag inte riktigt hänger med i musikundervisningen hoppas jag också att jag får en möjlighet att hämta hem kunskaperna i efterhand, i en särskild undervisningsgrupp där vi är fokuserade på ett moment som jag har missat – SOLOSÅNG!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
