Det må vara att skolan är ansatt av tyckare, utanförpåtryckare och åsikter som trycker till skolan. Det må vara så. Vad värre är då skolan inte filar på sina inre kompetenser, låter lärare blomma ut i sin profession, att lärarrummet fylls av massor av utvecklarhur, att skolfrågorna är stora, feta och undersökande i skolan. Jag räds den skolkultur som i lönndom kväver de ljuslysande lärarna, de som vill tala om det inre arbetet, berätta om lyckade lektioner och ta vara på det som är just skolans kärna; Elevens lärande och undervisningens styrka. Må vara att man nedvärderar skolan i det yttre, men att det äger rum innanför den?
Om jag fick skolvårda oss alla skulle jag säga – var nyfiken på din yrkesnästa! Och sätt ord på det du får ta del av, fråga och bejaka. Det måste ske inne i skolan. Bara så kan vi stå emot, stå upp för det som sägs om skolan av de som är utanför den. Vi ska aldrig släcka ljus. Aldrig någonsin.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Idag var min skola full av släckta ljus. Och tappade sugar. Mycket tråkigt. Idag gick det hem många nedstämda, lite ledsna lärare. Och vi som bara ville prata om de nya läroplanerna och att någon skulle ta elevernas rättigheter på allvar…