Jag läser om utsatta områden. Jag läser om utanförskap. Jag läser rubriker. Jag tänker att skolan alltid kan verka för det motsatta och rikta sig inåt mot skolans suveräna verksamhet, där skolan kan verka för att ge språk och kunskaper, sammanhang och mening. Skolan har samma uppdrag överallt och för alla. Den tanken måste synas i skolan. Skolans nationella uppdrag är en tanke, en vision, ett dokument, ett uppdrag för varje elevs lärande utveckling och för att verka för att eleverna kan och blir insatta. Det är en vacker tanke och en möjlig sådan. Lev inte upp till rubriker och tunga meningar. Lev upp till elevernas framtidsdrömmar och skolans inre rika möjligheter att ge. Skolan är generös.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
