Jag besöker många skolor. Ibland känner jag glädje och hopp. Idag är jag i en skola som gör mig glad. Det är något med den synbara omsorgen om miljön, om berättelsen i skolan, hur texterna är skrivna och hur städat det är. I matsalen finns bord i olika konstellationer, dukar på bord, ljus och böcker relaterade till mat och matlagningen. Det må vara sommarlov men anslaget till eleverna går att läsa oavsett om eleverna är där eller inte. Jag går omkring i skolmiljön och blir nyfiken. Så ska nog en skola verka!
Jag tänker på den person jag mötte då jag inte hittade till skolan. Då jag frågade hur jag skulle gå lös ansiktet upp i ett stort och varmt leende: Den skolan går mina barn i! I förälderns ansikte hade skolan fått en presentation. Jag tänker på den kommunikationen.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
