Jag tror att geocaching kan bli en riktigt äventyrlig och lycksökarmöjlighet mitt i vardagen och för ämnet geografi. Jag tänker mig att själva geochachingen kan handla om skattsökargeografi eller kommunikationsgeografi, ja varför inte lokalkommunikationsgeografi … nu måste jag för ordningens skull göra en lista på vad jag tänker är geochaching:
- skattsökargeografi
- kommunikationsgeografi
- textrörlighetsgeografi
Oavsett vad vi kallar det så kan vi knappast negligera denna möjlighet för skolan. Detta lekfulla sätt kan vi kontakta varandra genom plats och genom rörelse, vi sätter kartan i fokus, kommunikationen om plats, historia, berättelser och lär oss genom att vi själva söker upp. Vi blir skattsökargeografer och orienterar oss från karta ut i verkligheten. Och jag tänker på Sven-Eric Liedmans ord – Det finns inget så vanligt att det inte rymmer ett uns av det främmande! Jag kommer se på vanliga platser med nya ögon.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
