Precis som elever behöver modeller för lärande så behöver lärare modeller för undervisning. Lärare utvecklas genom att konfrontera sina erfarenheter med nya tankar och nya infallsvinklar. Trots det får lärare sällan utvecklas i relation till andras undervisningar eller ens ta del av andra lärares undervisningar. Lärare fastnar därför lätt i skolans tysta traditioner och har efter sin lärarexamen mycket få möjligheter att aktivt ta del av andras undervisningar. Vi behöver alla möta modeller att bolla mot, utvecklas mot, känna igen oss, bekräfta oss genom och få dimensioner som vi kanske inte kan se annat än genom spegling och utmaningar. Vi behöver varandra. För att få se undervisning i praktiska situationer och hur vi löser dilemman i våra praktiker. Det betyder inte att vi måste anamma det vi deltar i, utan att vi deltar i och ser vår möjlighet att bollplanka mot varandras undervisningar.
****
Ja, så skrev jag 2006. Jag tänker så idag också. Ha det skolutmanande där ni är. Om inte – låt eleverna utmana er på plats!
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
