”Märkligast och unik är Ettan, begynnande talen; född av sig själv, men ofödd, han föder dock alla de andra. Detta är Skaparens tal, ej föränderligt, enhetens sinnbild.
Ett gånger ett är ju ett, och kvadraten på ett blir detsamma; roten ur ett är ju ett. Det benämndes med självalstring fordom.
Två är fördelningens tal, allt skapats, de tvenne föräldrars.
Tre är familjens, med fadern, med modern, med barnet: Grunden är lagt till familj och till stat, nationer och riken. Tre är ock harmonins; har början, slut och en mittpunkt. ”
Ur August Strindberg; Ordalek och Småkonst, 1912.
På baksidan går att läsa:
Strindberg är död, men hans skrifter skola ständigt leva.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
