Är vi vuxna nog?

Ibland undrar jag om vi kan tänka oss vara i närheten av oss själva – som vi  skulle vara barn till oss själva. Jag tänker – skulle jag vilja vara elev till mig själv? Är vi artiga mot barn? Möter vi barn med respekt? Hur mycket vänligheter hör egentligen ett barn?

Är vi vuxna uppgiften att vara runt barn?

Så tänker jag! Det är för att göra mig själv medveten.  Vill jag vara min egen elev?

Anne-Marie