Samtalen idag var långa, innehållsrika, utmanande, utvecklande, invecklande och fullkomligt, fullkomligt underbara. Jag lämnade jobbet sent och med en hjärna som mådde utmärkt. Hela jag skuttade därför hem. Jag tror jag fick säga det jag ville säga och jag tror att det är fullkomligt underbart att möta visionärer som också vill göra omtankar och nytankar. Vi är i denna tid. Nya tankar och nya vägar är nog nödvändiga. Helt absolut viktiga. Jag ska samla mig. Skriva ned. Jag tror jag är på väg att skriva nya kapitel i min pedagogiska livsbok.
Anne-Marie
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
