Begrepp: Meningsfull

– Varför gör vi ens det här? frågar eleverna.

Jag intervjuar mina elever. Ämne för ämne. Hur är det för eleven? Vilka ämnen fungerar och varför?

De får oftast mycket lite innehåll i de svar som vi lärare ger. Vi hinner inte med. Vi tröttnar snart på frågan. Inte nu igen tänker vi. Kan vi inte bara göra det vi ska göra? Måste vi alltid veta varför? Ja, stackars oss lärare. Vi måste veta varför även om varför handlar om att få svar långt in i framtiden. Kanske säger vi ”för framtiden och då ni ska gå på universitetet, då minsann kommer ni upptäcka att det här som vi gör nu var viktigt på riktigt.”

Ofta tänker jag på just hur det meningsfulla behöver lyftas in och begripas. Det räcker inte med att förklara att svaret på den frågan kommer att ges i framtiden. Då du, då kommer du tacka skolan för att du vet något. Frågan om varför ställs i nutiden och något slags svar behöver knyta an till just nutiden.

Jag brukar tänka i termer av vad som skapar det som känns meningsfullt. Inte sällan är det en upplevd gemenskap när vi arbetar med det vi inte vet vad vi ska göra med kunskaperna. När vi respekterar frågan, deltar i frågeställningen och visar att frågan intresserar oss kommer vi märkligt nog att skapa en meningsfull situation.

Det märkliga är att när vi upplever att det vi gör får oss att uppleva något meningsfullt är vi kanske helt omedvetna om att just det meningsfulla äger rum. Vi är inne i arbetet och vi hör samman genom det vi gör. Ibland frågar eleverna som är djupt indragna i undervisningen och det jag lägger fram för dem att erövra – När börjar lektionen? Det är som om lektionen inte kan vara rolig, engagerande och sätta sprätt på tankeverksamheten.

Att efterfråga varför handlar om att få grepp om det som är meningsfullt. Så här förklaras ordet i min ordbok från 1986:

• det handlar om något mer djupgående
• en djupare innebörd
• det finns ett rimligt syfte

I min senaste ordbok från 2024 förklaras ordet meningsfull endast med

• något som leder till något bra

Jag saknar något här. Det meningsfulla uppstår i sammanhang där vi också utvecklas tillsammans med andra människor. Här kan gruppen, dvs, klasskamraternas engagemang och lärarens lyhördhet för elevernas frågeställningar bidra till en känsla av mening. Den låter sig inte förklaras annat än att lektionen var rolig och jag upplevde att jag faktiskt lärde mig något.

Motsatsen till meningsfull är meningslös. Ve och fasa. Det vill vi ju inte att våra elever ska uppleva. En sådan känsla och upplevelse gör oss mer ensamma och mindre villiga att ens pröva. Min ordbok från 1986 skriver att ordet hör samman med avsaknaden av syfte och därför blir meningslös. Min ordbok från 2024 menar att något inte leder till något bra. Jag blir mer intresserad av det som kan saknas för att det ska bli meningsfullt än att förstå att något inte blev bra.

Att skapa mening handlar om respons. En respons är en reaktion på något. Hos eleverna kan denna respons låta olika. Oavsett så är det fortfarande en respons. En respons handlar om en yttre retning, dvs, något som finns i det yttre och som på något sätt påverkar den som adresseras. Respons utvecklar respons. När något uppmärksammas och ”retar” upp hjärnan med frågor och berättelser knyts responsen samman med det meningsfulla. Min äldre ordbok skapar mer möjlighet för mig att tänka. Jag får fler förklaringar och därmed aktiveras jag. På detta sätt påverkas jag att delta, sortera och välja ut och därmed ökar min möjlighet till respons.

I min ordbok från 2024 förklaras respons med en fåordig förklaring:

• ett svar
• en reaktion

Jag skulle vilja skriva om de två orden jag får till något obestämt, dvs, att ett svar kan betyda flera svar. En reaktion blir ofta fler reaktioner. Dvs, om vi responderar och fortsätter att med nyfikenhet bygga med vårt språk och utveckla våra tankegångar.

• svar
• reaktioner

Något som förstärker det meningsfulla är att hjälpa och vara behövd. Därför frågar jag ofta mina elever om hjälp. – Skulle du kunna titta igenom den här boken? Skulle behöva din hjälp – tycker du att jag ska läsa den här boken högt för eleverna i årskurs två?

Vi fortsätter att tänka tillsammans kära kollegor,

Vid köksbordet

Anne-Marie Körling