”Känslan av maktlöshet skapar respekt för makt. Inte bara de vuxna, utan var och en som är äldre eller starkare, kan på ett grymt sätt demonstrera sitt missnöje, sätta makt bakom orden, kräva lydnad och kränka ostraffat.
Genom vårt eget exempel fostrar vi till förakt för den svagare. Det är en dålig uppfostran och ett dåligt förebud.”
Orden är Janusz Korczak – den polsk-judiske läkaren och pedagogen som följde sina barnhemsbarn in i förintelsens gaskamrar. Janusz Korczak var pionjär i det internationella arbetet för barns rätt. Hans texter är märkligt aktuella idag. Och i morgon.
Det finns flera böcker utgivna på svenska, i översättning av Sven G Hartman och Ros Mari Hartman, Natur och Kultur. Jag mötte Janusz Korzak texter tidigt i min utbildning och räknar dessa böcker som mycket viktiga i mitt lärande förhållningssätt till barn och ungdomar, ja till själva människan. Texterna är förrädiskt lättlästa! Men djupet i texterna … handlar om läsarens mod och vilja att börja tänka i dessa banor.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Tack för ett viktigt inlägg Anne-Marie! Där har vi ett skäl till att lärare inte har rätt att lämna socialiseringsprocessen till eleverna och också ett skäl till att det är så viktigt att vi skapar ett bra arbetsklimat i klassrummet. När vi inte gör det är problemet inte bara att skolan blir mindre effektiv och lustfylld, vi ger också helt fel signaler när det gäller makt, styrka och svaghet.
Ditt svar uppskattar jag. //Anne-Marie