Jag minns då min rektor fick ett uppdrag att förändra i skolan. Jag minns hur jag ryggade tillbaka, kände att kravet på oss skulle bli så högt, så mycket vi redan gjorde. Men rektorn behövde vårt stöd och vårt ja. Vi fick tänka om vi kunde stötta rektor och ingå i projektet. Vi stöttade rektor.
Det blev ett ordentligt förändringsarbete. Det var mycket att lära. Det slår mig i efterhand att den tid vi lade ned på att lära oss nytt tar mycket tid i anspråk. Men när man väl kan och väl utför blir det inte längre något som stjäl tid från annat. Det bidrar som en del av skolverksamheten, integreras. Det tar tid att lära sig. Det vet varenda pedagog. Men att lära sig som lärare tar också tid. Den tiden måste vi ge oss själva. Inte spjärna emot. Förstå den som en del av lärandet. Se tiden som krävs för att lära om. Se till det som automatiseras och blir en del av utförandet. Då tänker man inte längre på tiden. Då är den inte längre ett problem. Tills nästa uppdrag kräver samma insats …