På gatan utanför ser jag en ung man. Han har keps och skateboard. Mitt fönster är öppet och jag hör hur hjulen rör sig över asfalten, den plötsliga tystnaden då han gör ett hopp och så när skateboarden tar mark igen. Han tränar. Han fortsätter öva. Om och om igen prövar han. Jag ser honom köra fram och tillbaka. Han är nybörjare. Inga små hopp sitter så där ledigt som tusentals timmars övning och praktik möjliggjort. Han har inte kunskaperna ännu. Skateboarden sitter inte bekvämt under hans fötter. Armarna flaxar en aning för mycket.
Jag tänker på koncentration och envishet. Jag ser tolerans för misslyckanden. Jag ser något jag önskar varenda en. Viljan att lära.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
