Alex Schulmans generösa närvaro

Postat den 06/04/2012 av Anne-Marie Körling

Jag har läst inledningen till Alex Schulmans bok ”Skynda att älska” 2009 många, många gånger. I varje mening tecknas hans pappas porträtt och han närvarar med styrka i stenskott och fiskedon. Det är ett stycke man absolut kan läsa för alla skolelever för att visa litteraturens generositet. Den att vi får delta, känna, uppleva, närma oss, se in i och lära oss om oss själva.

Som ett eko av denna text kom min mamma i min dröm. Hon vandrande i ett köpcentrum. Hon log mot mig, jag hörde hennes skratt och jag gick henne till mötes. Hennes armar omslöt mig. Jag kunde ta farväl och säga att jag saknade henne oändligt mycket. Hon lämnade en märklig dos av inre kärlek. Oförklarlig. Det är långfredag.

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lärarkandidaten är nu lärare
  2. Pedagogen säger … berättar Janusz Korczak
  3. Förvånad blir jag – en obekant bekant bekantar sig med mig!
Publicerat i Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Alex Schulmans generösa närvaro

Att undervisa om det finstilta och att läsa mellan raderna

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Kanske vi skulle lära eleverna mer om det finstilta och om att läsa mellan raderna. Det finstilta brukar vi inte tala om. Om man läser mellan raderna här så kanske man kan tänka att kvittot visar upp en slags vänlighet, kanske den som inte kassörskan orkade visa eller affären i sin helhet inte annonserade, den vänlighet som hälsar tillbaka för att affären trots allt inte vill förlora mig som kund, för mina köpkraft med andra ord. Jag är kund och som sådan kapitalstark person måste jag välkomnas tillbaka. Inte för att jag är en vänlig person som ler och ställer spännande frågor om ditten och datten och på annat sätt upptar försäljarens tid. Nej inte därför, utan bara för att jag har pengar. Sedan är det inte så att man välkomnar mig tillbaka när som helst. Jag är så välkommen tillbaka om jag förstår att göra det under öppettiderna. Det kräver att jag läser det finstilta om när affären välkomnar mig tillbaka att handla igen.

Självklart kan det finstilta vara mycket mer avancerat än så här. Men om vi ska undervisa måste vi börja i det vardagliga och det elevnära. Ett kvitto kan vi komma långt med. Det har jag visat i tidigare inlägg; Att undervisa om ett kvitto.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Innan vi kan läsa mellan raderna måste vi kunna läsa raderna
  2. Om läsning: Storlekens betydelse och mer luft mellan raderna
  3. Musiken mellan raderna och en samling inbundna musikverk
Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Att undervisa om det finstilta och att läsa mellan raderna

Nonsenstext om volym och yta

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Himlen är underbart blå. Träden håller på sin grönska. Inte än ska färgerna vakna. Knopparna är naturens egna underverk. Huset reser sig inte själv. Träd gör det. Människan har funderat och tänkt. Byggt hus på höjd och på begränsad yta. Huskroppen är både kvadratmeter och volym. Ytorna är lättare att förstå och göra verkliga, takhöjd kan upplevas och volym göra att folk kan pusta ut, dansa och vicka på tårna i soffor.


Inlägg som berör samma teman:

  1. kvadratmeter och volym i klassrummet
  2. Pianospelet
  3. Matematiska rättigheter – ganska mänskliga
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Nonsenstext om volym och yta

Ögonblick

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Jag ser på hunden. Hunden ser på mig. Jag har fantasi och kan tänka en hel massa. Han har ingen fantasi och tänker rent krasst: Mat! Trots det har vi ett slags samtal om saker och ting. Han lyssnar bra. Ja, åtminstone ibland.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Hunden och jag
  2. Hunden och jag och en (varning för gulligt fotografi)
  3. Förstå texten utifrån andra sinnen
Publicerat i Skriver om ditt och datt | 1 kommentar

Kärskrivning – såväl muntligt som skriftligt

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Kärleken till språket ska och kan vi ansvara för i skolan. Det lekfulla, kreativa och det som skapar gemenskap. Kasta ut ett ord och låt eleverna fånga det i meningar. Sätt in ordet ve och fasa i en mening. Sätt in ordet dunbolst i en mening. Sätt in ordet citronsmak i en mening. Låt hela klassen säga en mening. Tillsammans skriver vi muntligt in oss i kunskap om och i, och fångar in ord och meningar, får sammanhang och kan både lyssna och samtala. Det är kreativitet i en liten muntlig och generös undervisning. Språket är kärvänligt. Låt oss verka för det!


Inlägg som berör samma teman:

  1. Lektionsförslag: Lek med några ord, muntligt och skriftligt
  2. Lektionsförslag – Ordberikardag mellan två klasser
  3. En kommentar till mig – om muntligt skrivande!
Publicerat i Lektioner och lektionsförslag | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Min Tranströmerdikt idag möter jag i skogen

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Dit går man ensam

/… /

Där får man vända sig om.

Där är det tillåtet att sörja.

Där vågar man se vissa gamla sanningar

som annars hålls nedpackade.

Mina roller på djupet,

de flyter upp där,

/ … /

Ur Tomas Tranströmers samlade dikter 1954-1996 Albert Bonniers Förlag 2001


Inlägg som berör samma teman:

  1. Tranströmer om här och nu och vi
  2. Gratulerar idag – Tomas Tranströmer
  3. En lösryckt mening ur Tranströmers verk
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Min Tranströmerdikt idag möter jag i skogen

sKÄRtorsdag

Postat den 05/04/2012 av Anne-Marie Körling

Det lekfulla och kreativa syns redan i hur vi gör med våra ord. När läroplanen skriver om kreativitet tror jag vi gör detta ord för stort. Kreativitet är när leken kittlar tanken, när orden liksom bara kommer ur munnen, när idéer efter idéer kläcks, när vi skrattar ihop och när vi gör fel. Det sista har vi lärare svårt för. De flesta saker har fått sin tillblivelse ur ett misstag. Det kan vara gott att veta. Ta hand om er! Dagen är inte rosa. Den är kär!

 


Inlägg som berör samma teman:

  1. Kreativitet – att tänka i egna banor
  2. Titta på elevarbeten ur ett henperspektiv
  3. Läraryrket: Rosa är inte ett namn – det är en handling
Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för sKÄRtorsdag