Anne-Marie Körling

Jag läser en artikel om begreppen i matematik, hänvisar till Skola och Samhälle. Jag får många tankar. Bland annat detta att orden och begreppen hela tiden ska utvecklas så att de kan begripas och förstås i framtiden också, dvs i utbildning, på arbeten och i gemenskap. Det gör att jag också tänker på att varje ämne har i kursplanerna ett lärande objekt som ska finnas i samtlig undervisning, det språkliga, dvs begreppen. Jag måste titta i Lgr 11:

B I L D

”Om man exempelvis ska kunna analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner” (Lgr 11 s.20) behövs det ord och begrepp för att göra det. Återigen låt oss använda begreppen så att de kan erövras av eleverna. Vi ska inte ersätta dem, däremot hela tiden översätta dem så att de blir förklarade och begripna, dvs möjliga att dela och använda. Ezxempel på begrepp i kursplanen för bild kan vara: Collage, arkitektoniska verk, installation, massmediebilder. Ja, kort sagt begrepp.

E N G E L S K A

Ja, engelska begrepp är kanske ”my cup of tea” för att leka med ord och uttryck som kan ställa till det om vi inte vet, kan eller förstår. Hela kursplanen i engelska är väl att få ett ordförråd i en kontext, och våga prata, skriva, tala, läsa utan bekymmer. För att delta, ingå och få utvecklas. Jag undrar varför det är så lite av matematiska termer men jag tänker att vi kan utbilda i engelsk matematik också. Det har jag gjort i flera år. Hur kul som helst.

I årskurs 1-3 är undervisningsobjektet bland annat ”ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter”.

Ja som sagt hela engelska kursplanen handlar om att få ett språk och att använda det. Vi har en rik möjlighet här.

H E M   O C H   K O N S U M E N T K U N S K A P

Oj så många begrepp det finns inom detta berikande ämne: recept, matlagning, bakning, måltid, livsmedel, jämförpris, miljömärkning, återvinning, mattraditioner, högtider, arbetsprocess, redskap, kavel, mjöl, gemenskap, gaffel, kniv (oj så många olika knivar man kan lära sig namnet på), vinglas, sopskyffel, ränta, amortering, hushålla, förbrukningsvaror, boende, abonnemang, internet, kredit, avbetalning, privatekonomi…

Det är bara att plocka ut begreppen och använda dem rikligt. Skolan är en generös plats för språk och begrepp.

I D R O T T   O C H    H Ä L S A

– Han kan bröst, sa en lärare jag talade med. Jag blev oerhört glad över att eleven kunde bröstsim. Sånt är alldeles underbart roligt. Eleven kan bröstsim. Det är vad eleven kan. Låt oss titta lite på begreppen i kursplanen för idrott:

Här är kursplaneorden – vi kan förstås lägga till mängder av andra härlig begrepp:

utemiljö, samarbetsförmåga, fysisk aktivitet, levnadsvanor, friluftsliv, säkerhetsfaktorer, nödsituationer, hälsa, miljö, klättra, springa, hoppa, dans (ja just om man lägger till hopp och dans kanske det blir hiphop) och hopp finns det massor av olika. Därför kan vi utveckla våra begrepp tillsammans med eleverna på många olika sätt. Titta på ordet hopp, det finns massor av olika slags hopp, också ett inre hopp om framtiden:

HOPP – språng, skutt, höjdhopp, längdhopp, simhopp, osv. Det finns inga hopplösa tankar här utan mer hoppfulla möjligheter.

Vi kan fortsätta – med ord knutna till ämnet idrott:  dopning, styrketräning, kondition, rörlighetsträning, mental träning, badvett, nödsituationer, hjärt-och lungräddning, ryggläge, uppvärmning. Och om vi använder begreppen väl ofta så värmer vi upp ordförrådet också.

M A T E MA T I K – ja här har vi att göra. Om vi ska få eleverna att greppa matematiken så måste de också få tillgång till begreppen inom ämnet. Det går att leka med orden adda, parta, dela och gångra men det är först efter att vi har förstått djupet i addera, multiplicera och subtrahera. Inget dividerande om den saken. Begreppen ska fattas i hjärta och huvud. Gärna handfast i händerna också. Om eleverna ska kunna föra goda resonemang måste språket bära och gärna lyfta.

Och listan kan göras lång över begreppen. Jag tar dem ur kursplanerna och jag gör det lång för att verkligen åskådliggöra:

• rutinuppgifter
• beräkningar
• resonemang
• slutsatser
• naturliga tal
• antal
• ordning
• positionssystemet
• helhet
• symboler
• fyra räknesätten
• naturliga tal
• huvudräkning
• överslagsräkning
• miniräknare
• rimlighetsbedömning
• talföljd

 Om detta kan vi samtala och diskutera under och i pedagogiska diskussioner.