Genrepedagogik – Världens roligaste bok i ämnet!

Här är en presentation av en författare:

Raymond Queneau – poet, romanförfattare, novellist, essäist, översättare, lingvit, filosof, matematiker, encyklopedist, patafysker m.m.

Vi skulle kunna utgå ifrån dessa yrkestitlar och peta in texter och litteratur, fotografier och reklamtexter under varje yrkestitel. Det är en omvänd genretanke. Vad kan författaren.

Nåväl,

anledningen att jag läser om denna författares verk är att han har skrivit en helt underbar bok om just genrer. Ja, nu har han med lust och fägring stor skrivit en basberättelse som han sedan gör om till andra genrer. Det är en underbar bok att skratta med och i, greppa språk och fundera över hur några korta stycken i en annan form blir något helt annat.

Boken heter ”Stilövningar” och jag tror inte att den finns att få tag på. Uppkomsten av boken kom genom att författaren varit på konsert och lyssnat till Bach ”Die Kunst der Fuge”. Det gick upp för författaren att det stycket han lyssnade till var oändliga variationer av ett grundstycke. Voila – hans bok var född. Att skriva en basberättelse och göra om den till nyanser av andra genrer. Folk lär ha sagt om boken att det var författarens försök att kasta litteraturen över ända. Författaren lär ha svarat att det var inte alls meningen. Meningen var att skapa några övningar. Boken kom 1940 i Frankrike. Till Sverige kom den på åttitalet.

Jag har läst, njutit, skrattat och upplevt att språket är en ofantlig möjlighet, en kreativ värld och att man kan tassa in genom ordspringorna och skapa nya innebörder genom att förändra blott en aning.

Om jag fick undervisa – skulle jag givetvis fundera över den textrörlighet som också finns att diskutera – den där musikens språk blir författarens idé och ord.