Jag upptäcker att ju mer eleverna får prata om det de lär sig desto mer av kunskaper väcks till liv inom dem. Det som sägs blir som beten för det som ännu inte är medvetet. Som att det sagda fiskar upp något annat ännu ej uttalat, ännu ej medvetet. Som det första inledande orden är som flötet som gungar på vattnets yta.
Eller som kedjornas länkar i varandra. Jag upptäcker också att eleverna då de börjat samtala om det lektionerna innehåller och det de lärt sig av kunskaper under samtalets längd också utvecklas till att eleverna uttrycker tankar och egna åsikter och ser en del samband. Det betyder att kunskaperna kan omsättas. Samband utvecklas.
Så viktigt är samtalet. Så viktigt är samtalet. Så viktiga samtalen! De pågående.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
