Låt orden vandra mellan varandra… små korta ord… Körlings undervisning, 2005
Jag gjorde en väldigt smal skrivbok av en stor A4 skrivbok. Varje rad kunde högst rymma två, tre ord. Den här boken skulle vandra mellan eleverna utan min medverkan.
Jag tänker på ”teaching by doing” och därför gör jag självklart också uppgiften, jag ingår ju i samma sammanhang och jag kan också grubbla på uppdraget och undervisningen genom att aktivt delta i den. Jag valde ordet ”om”.
Elevsamspel och arbete som går från elev till elev
En elev kan välja ett ord åt en annan elev. Den som får en idé till vad att skriva får skriva om ordet. Det blir en berättelse under ordet ”ni”. Den som skrivit detta ord väljer ett kort ord för nästa elev. Det blev väldigt, väldigt bra. Varje elev som fick den här boken läste igenom den från pärm till pärm. Bara detta – den spontana läsningen, och de idéer en sådan läsning genererar. Undervisningen här är också frivillig. Eleverna måste inte delta i allt som händer i klassrummet. Det ska alltid finnas en grad av självständighet och valmöjlighet.
Den vanligaste frågan jag får från lärare:
Den vanligaste frågan jag får då är
– Smiter inte eleverna från uppgifterna?
Mitt vanligaste svar är:
– Nej, det är inte min erfarenhet. Snarare tvärtom. Eleverna strömmar till uppgiften och gör den med nyfikenhet. Det som är avgjort viktigaste är hur vi alla omsluter elevernas gensvar. Att bli läst, bli bekräftad, delta och utvecklas. Det är vårt fokus.
Anne-Marie, som grubblar och tänker under det att hon dricker sitt
morgonkaffe och väntar på att mörkret ska släppa taget och ljuset
spricka fram och skapa morgon.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
